Homburg, Baden-Baden och andra orter, at exdrottningen af Neapel forttarande tredska: och icke vill tillbaka till sin herre och ge: mål för något pris i verlden, (hvad har han glortehenne? ingenting, det man vet,) ait genoral Prim i de spanska Cortes läser moral för kejsar Napoleon och att prins Napoleon på sit håll ungefår gör detsamma per correspondence intime, hafva vi hufvudsakligen nämnt allt hvad ofrigt den sista veckan halt att meddela både på telegrafisk och postalisk väg. Det är dock sannt, vi glömma ett: Japan, der händelser af stor vigt förberedas, måhända intet mindre än en engelsk intervention; oh! vi glömma den splitternya kandidatur till Greklands tron, H. M. titularkungen af Portugal, konungen-tadern, portugisen-coburgaren. Det är redan den femtonde kandidaten i ordningen, det blir kanske femton ännu, det drager långt ut och ingen synes egentligen brådska. Under tiden fortsätter Grekland, såsom vi redan för längesedan hafva antydt, detta icke fullt normala tillständ af ett konungarike utan minsta tecken till kung och markvärdigt! — faller likväl icke sönder, sjunker icke i hafvets afgrund, ovalter ej heller ihjel. Vore vi repubhkaner, skulle vi taga fasta på detta onekligen högst egendomliga faktum och skrifva en särskild artikel derötver. Vi glömde likaledes hertigen at Aumale, kandidat i survivance för den händelse att H. M. konung Ferdinand i Portugal skulle bestämdt undanbedja sig den äran. Men hertigen af Aumale är näppeligen någon rätt allvarsam spekulant; han har for klena relationer, å andra sidan alltför mäktiga motståndare. Den orleanska familjen börjar komma på ofverblifna kartan; dess medlemmar äro alla charmant folk, men de sakna talanger att slå sig in?. Coburgarne ega den. Hvad Nordamerika angår hafva vi icke glomt de, ministrarne hafva endast mäst vita i graset vid Hartville, separatisterna hafva blifvit slagna vid Galleton, — men vi tillstå, att hela detta krig icke så litet synes oss höra till le genre ennuyeux och vi utesluta det holdet helt och hället och med fullt beråd ur dessa våra sohjetonisuska annaler. For öfrigt — ha vi julafton; sysselsättom hellre, om ni så vill, med våra julklappar och våra julklappsrim! Dorrarne upp! Julbockarne in! och undan med de politiska bockaroa, åtminstone tör en aftonstund! 0. 0.