Göteborgsposten – 1 december 1862, sida 2

ten funnes egentligen den teoretiska undervisningen förlagd, institutets uppgift vore deremot mest praktisk, men det vore tara, att läkare, som utesluiande fått sin bildning derstädes, lätt kunde bli handtverksmän. Hr Ljungberg biträdde motionen och ansåg det ledsamt, att regeringen skulle behofva påminnas om sin pligt, att gå till mötes rättvisans fordringar. Hr Björck visade bl. a. med katalogerna öfver institutet och fakulteten, dels att medicinens historia vid det senare icke hade några lärotimmar sig anslagna, och dels att anatomiska sektioner i Upsala blott tvenne gå ger i veckan förehades, då vid iostitutet deremot det undervisades i anatomi 60 timmar i veckan. Hr Blanche såg i motionen en gryning till den dag, då hela universitetets flyttning skulle försiggå. Bondeständet. Följande motioner remitterades till vederbörliga utskott: af Rosenberg, ang. omreglering at solkskoleväsendet i riket och förbättring af tolkskolelärarnes löner ; at Jan Andersson ang. ändring i försäljningen at krut; at J. Hoim, om skrifvelse till K. Mt., au den till 1:a årets beväringsklass nu anvisade summa måtte anslås till intruktörer i vapenöfningar vid fasta skolorna å landet, af Smedberg, om ändring i grunderna för roteringsskyldignetens utgörande; al Gust. Johansson, om ändring i våghällningsskyldig heten och statens deltagande i haltva kostnaden derför; af Aug. Andersson, om haltva bränviustillverkningens anslaende till jernvägars byggande; at Lundhal, om skyldighet för embets-och tjeustemän, at vid embetsresor, då jernvägs-eller angbåtslägenhet finnes, beräkna resekostnaderna deretter; at Aug Pettersson, om att utskänkning af vin måtte undereastas samma kontroll som utskänkning at spirituosa drycker; af Olaus Friksson, om låneunderstöd tör en jernväg från Herrljunga station otver Wenersborg till Uddevalla; at And. Eriksson, om att Carolinska Institutet i Stockholm måtte ställas i jemnbredd med medicinska fakulteten säsom sjelfständigt läroverk; af Wassmuth, om ändring i 1723 års adeliga privilegier, ang. skyldighet för adliga hemman till lika deltagande med andra i hälloch kronoskjuts; af Nils Olsson, om ändring i förordn. om hemmansklyfning och Jordafsobudring, samt om indragning till staten efter nuvarande innehafvares död af militieboställen mot kontant ersättning; af C. Dahlgren, om borttagande af den utaf sterbhus utgående s. k. sattigprocenten. Vid plenum d. 28 nov. uttalade sig på riddarhuset grefve H. A. Taube mot den af K. M:t föreslagna riktningen af norra stambanan vester om Sigtunafjärden, hvilken riktning åter förordades af flera talare. En stor del af talarne förordade smalspåriga banor för de återstående jernvägsbyggnaderna, ett törhållande som förtjenar antecknas. Den andra frågan, som debatterades, var grefve Anckarsvärds motion om att ständerna skulle hos regeringer begära utarbetandet i blott svenskt statsråd af ett förslag till ny föreningsakt mellan Sverige och Norge. U. exc. frih. De Geer, som först erhöll ordet, framhöll det politiska missgrepp, som ligger i ett förslag hvilket går ut på att Sverige ensidigt skulle behandla en fråga, som blott gemensamt med Norge kan genowföras, och att dertill företaga detta innan Norge bestämdt en gång för alla afslagit att ingå på dess behandling, utan då tvärtom stämningen i Norge för hvarje dag synes taga en gynsammare riktning för denna sak. Sverige har en gång yrkat på en revision, och det vore mera värdigt detsamma att tills vidare iakttaga en afvaktande hållning. På dessa grunder önskade H. exc. att ifrågavarande motion ej måtte föranleda någon åtgärd å Rikets Ständers sida. Af samma åsigt vore grefve Erik Sparre, frih. Sprengtporten och frih. C. A. Raab, hvilka alla uttryckte sitt förtroende för det sätt, hvarpå regeringen tillvägagått i denna sak. Endast frih. Knut Bonde understödde till viss grad motionären och ville, att regeringen skulle förelägga svenska riksdagen och norska storthinget förslag till ändring at några farre, ej af talaren särskildt uppgifna punkter i föreningsakten. Frih. Schultzenheim föreslog, att rikets ständer måtte anslå på engång åt frih. Ericson kapitalet å den summa, som blifvit af reget ringen föreslagen såsom pension åt friherren. Borgareståndets plenum sistl. torsdags afton var synnerligt intressant. Hr Lallerstedväckte dervid det redan pr telegraf bekanta förslaget, att ständerna skulle, i stället för en årlig pension, åt frih. Ericson anslå ett kapital af den betydenhet (200,000 rdr), att räntan derå ungefärligen motsvarade den åsyftade pensionen. Ej mindre än 20 talare uppträdde och förklarade sig vara af samma mening som br Lallerstedt, dock gillade ej några idåen om voterandet af ett kapital, utan föreslogo i stället, att till frih. Ericson skulle skänkas ett gods. (N. D. A. anför att bondeståndet i allmänhet gillar hr Lallerstedts motion). — A. Bl. varnar mot dylika dotationer vefter franskt mönsster, och föreslår att ständerna i stället skola hos öfverste Ericson göra samfält anhållan att qvarstå vid chefskapet för jernvägsbyggnaderna. Hr Ridderstad föreslog, det ständerna måtte bevilja ett statsanslag af 10,000 rdr för uppresande af en minnesstod öfver Carl XII. Hr R. tyckes ha glömt, att en, i betraktande af de många andra subskriptionslistor som nu en tid öfverHyglat allmänheten, ganska vacker nationalsubsskription är i full gång. Borgareståndet har bifallit hr R. Trägårdhs I förslag om tillsättningen af ett särskildt utskott för läroverksfrågornas behandling och för sin Idel beslutat, det ledamöternas antal skulle blifva 16, om hvilken åtgärd ständerna skulle in. c