Göteborgsposten – 26 november 1862, sida 1

— — Ä — EÄRSKAO— — de erbjuda sådan gymnastik för tanken son 1 I detta samt andra omedelbara fördelar. I de praktiska och tänkande England är latinet et bland de förnämsta undervismugsämnena. Skju (ter man nu latinet så långt bort som till fem. te klassen, får en lärjuuge med håg dertör ej in hemta mycket eller också får han öfver höft. van anstränga sig. Rörande erläggandet a I högre algifter till skolan af förmögna föräldrar delade tal. helt och hållet motionärens åsigter och fann alldeles i sin ordning, att den som kunde betalade mera, på det staten ej måtte få bära hela bördan — anspråken vore si alla fall ofantliga. Pensioneringen af lärarne fann tal. billig, men frnktade å andra sidan skapandet af en mängd tjenstemän som alla skulle ha pensioner. I principen borde staten aldrig gilla några pensioner men deremot förse sina tjenstemän med goda löner. Manien att pensionera folk har i våra dagar fått stor utsträckning, snart nog skola alla menniskor pensioneras, Man hade ju bland annat föreslagit pensionering af hela bondeståndet, af alla arbetare o. s. v. — hvar skola väl statens omsorger stanna? Den blifvande komitens synnerliga uppmärksamhet ville tal. fösta på kristendomsundervisulngen, som verkligen stode på klena fotter. Öfverstyrelsens tillsättande ansåg tal. vara törenadt med stora svårigheter. I alla afseenden borde den vara af collegial natur och ledamöterna försedda med löner. Det tyckes annars som vore det en grym satir af ödet att medan vi här 1 lan det hafva en öfverstyrelse för t. ex. fångar, hade vi deremot ingen för skolorna. Hr Grenander, representant för Sköfde, förordade motionen i sin helhet och väntade sig mycket godt af de lokala skolstyrelserna, till hvilka man nog skulle kunna leta fram lämpliga ledamöter, om man bara ville. Sedan hr Alander ånyo ywwat sig rörande läsningen af pensa i Skara, uppträdde hr Blanche och bemötte hr Lallerstedis yttrande om latinska språkets fortrafflighet. Naturligtvis vore det allra bäst om man kunde lära sig alla språk — tal. förklarade att han gerna skulle vilja lära sig tungusiska till och med, belst deua lär vara ett mycket vackert språk — men vi behötva ju ingen latin, vi behöfva tyska, franska och engelska. Skola vi tala med den lefvande verlden, blir det növändigt att undanrödja sådana språk söm endast tilllåta oss att tala med den döda. Hr Hjerta tillkännagaf av han ämnat motionera katekesläsningens upphörande i skolorna, men begagnade nu tillfället att fästa uppmärksamheten på detta ämne. Tal. hyste också betänkligheter mot konmtåer och gillade derför hr Carlens förslag, men med fästadt afseende på det spända förhållandet hvari Eccolesiastikministern står till det bögvördiga ståndet samt dettas makt öfver skolorna, ansåg tal. det rådligt att gifva Ecclesiasukministern stödet af en komit6G. Hr Carlen förklarade att han ej visste af något sådant spändt förhållande, som hr H. omnämnt, tvertom trodde tal. atv ett allt för intimt förhållande egde rum wellan den nämnde ministern ech presterna, och till före: kommande af verkningarne af denua intimitet bade tal. föreslagit att hos K. M:t begära utarbetande: af forslag till ny skolordning. Slutligen uppträdde Sommelius, från Lund, betygande sin tacksamhet för den valvilja avarmed ståndet omfattat hans motion. Tal. ville ej nu bemöta de gjorda anmärkninsarne, han skulle göra detta i utskottet. Mononen blef deretter remitterad ull ekonomiutskottet. Naturligtvis har jag endast i korthet kunnat ätergifva den 4 ummar långa debatten, som med spänd uppmärksamhet följdes såväl af ståndet som en talrik samling ähorare på uktaren. Alla tal. började sina föredrag med complimenter till hr Sommelius för hans moion, och de som uppträdde etter hrr Blanche, allerstedt m. fl. utbredde sig i långa oratioer öfver deras otur som gjorde att de måste dlra sig efter så utmärkta föredrag o. s. v. Hr Hesselgren tog i onsdags sitt inträde Borgarståndet och helsades med det öfliga alet, hr Schwan tog till och med hr Hesselren i hand, men hvad skulle han också röra, när hr H. helt dristeliga sträckte fram en! Åtskilligt smått och godt hade jag att mtala, men brefvet har redan vuxit till såan langd, att jag måste inskränka mig till beddelandet af en enda nyhet. Ett antal ersoner af framstående betydelse har slutit ig tillsammans för att bilda en litterär klubb, edan ÅGröna Stugan numera urartat till en amlingsplats för ereti et pletix. Den söreredande sammankomsten, till hvilken omring 150 personer lära erhållit inbjudningsref, egde i går rum på Hotel Phoenix. Engt inbjudningsbrefvets lydelse egde sammanomsten rum Åför att för framtiden åvägaringa en vidsträcktare personlig beröring