Göteborgsposten – 24 november 1862, sida 1

Konnetabelns värdinna.) Berättelse från Frans I:s tidehvarf af. Eman. Gonsales. (Öfvers. fr. Franskan.) — Min goda genius! Men jag vill icke stanna inom denna svarta muromhägnad, der jag, qväljes som i ett fangylse, afbröt Clotilda lifligt, med en röst som var mera befallande än bejande. Skulle jag än ådraga mig eder ovilja; herr grefve, så bönfaller jag dock att ni vill låta mig komma ut ur ert slott. Jag tacker er för er gästfrihet, men den nedtrycker, den oroar. mig. Jag är vand vid fältets fria luft; det. finnes fåglar som dö säsnart de komma i en bur, vore den äfven af guld, hvilka likväl under storm och regn sjunga sina glada sånger från trädens vaggande grenar. Jag är lik dessa fåglar, ädle herre. Låt mig slippa ut! Grefve Aurelien betraktade henne med ett småleende af en helt och hållet faderlig godmodighet. — Nej, nej! återtog han. Ni får ej gå er väg, och i en framtid skall ni tacka mig for det jag haft det rysliga modet att sätta mig emot en ung flickas kapriser. — Emellertid, min herr värd, sade Clotilda med en