belkör Låt dina portar upp blifvit fyrsrämmigt afsjungen af elem.-läroverkets ungdom, öppnades sammankomsten mod en inledning af stiftelsens v. ordförande domprosten d:r Wieselgren, hvilken, i anseende till ordin. ordförandens statsrådet Fährwi frånvaro vid riksdagen, ledde aftonens förbandlingar. Härefter upplästes af stiftelsens svenska sekreterare, adjunkten mag. A. T. Bruhn, årsberättelsen for sistförflutna året, ur hvilken vi här anföra följande: Stiftelsens tillgångar, inberäknadt kassabehållningen, uppgick vid årets början till 1,351 rdr 28 öre och inkomsten under året hade utgjorts af: årsafgitter af 217 ledamöter, 760 rdr 50 öre, samt gåfvomedel och räntor 85 rdr, eller tillhopa 2,196 rdr 78 öre. Utgilterna for året hade bestått i afsända bidrag till lutherska församlingarne i Prag och Geneva (i Illinois, N. A.) samt till Centralstyrelsen i Leipzig, 300 rdr hvardera, och till div. utgifter 43 rdr 13 öre, tills. 943 rdr 13 öre, hvadan behållningen till innev. år åtgjordes af 1,253 rdr 65 öre, Af ingånget bref från Nordamerika bade blifvit upplyst att de svenska församl. der, som f. n. isynnerhet behöfva understöd, äro församlingarne i Chicago och i S:t Paul (Minnesota). Båda dessa aro missioustorsaml. samt hvilooch öfvergångspunkter för eungranter. Hvad Chicago är tör den stora Vestern, det ar S:t Paul för Minnesota. På dessa platser uppehålla sig alltid för längre eller kortare tid en hop emigranter. Det var dertöre af vigt, alt på dessa orter finna ett andligt hem, der de kunde samlas omkring det gamla Guds ord och uppbyggas at vår tro. Såsom en ytterligare anledning ull välvilug äranka på vära trostörvandter i N. A. nämndes dessutom landets ulltölje at kriget brydsamma och betryckta stallning, hvaraf synnerhet srämlingarne lida. På grund af dessa upplysningar hade styrelsen för innev. år ull forsamlingen i Chicago öfversändt 300 rdr rmt samt tillika anmodat denna törsamlings prester, att med nägon del af denna summa understödja törsaml. i S:t Paul, om denna församl. fortfarande egdo bestånd. Dessutom hade äfven för detta år till Centralstyrelsen i Leipzig blifvit ofversändt 300 rdr, äfvensom ett understöd at 300 rdr lemnats Lutherska församl. i Lyon, Sietnämnda forsaml., som räknar omkr. 10,000 medlemmar, till största delen bestående at fatuga fabriksarbetare, är i en särdeles nödställd belägenhet. Gudstjensten måste der, i brist på ordentlig kyrka, hällas i en forhyrd, för vebofvet oullräcklig lägenhet och egna, ordentuga skolor saknas der helt och hållet. Under detta år hade denna förs:s tillstånd ännu mer försämrats, tillfolje af de för fabriksorter i allmänhet nu rådande missgynnande törhållanden, och före:s skuld hade, synnerligast genom fawigvårdsomkostnader, stigit vill 16,000 francs. Men — fortfor tal. — det är dock ej den yttre nöden, som här är den mest tryckande. En blick på den protestantiska kyrkans närv. tillstånd i Frankrike visar lätt att der äfven finnas andra och djupare brister. Visserligen räknar denna kyrka derstädes talrika medlemmar, som blifvit trogna den bekännelse, för hvilken deras fäder under häftiga förföljelser och blodiga strider ärofullt kämpat, och sedan den kejserl. regeringen lemnat dem frihet och beskydd uppgår deras församlingars antal i hela landet till omkr. 1,000, men der saknas dock inre enhet och sammanhållning. Hvarje förs. går sin egen väg, organiserar och regerar sig sjelf. En kraftig samverkan är vid en sådan söndersplittring icke möjlig, så att protestantismen derstädes, långt ifrån att kunna utöfva något