Göteborgsposten – 17 november 1862, sida 1

Trasiken a statens jernvägar och den nu gällande taxan. Till Red. af Göteborgs-Posten. Hvad beträffar personbefordringen å statens jernvägar och den dertöre upprättade taxa, så finnes deremot föga att anmärka, utan synes allt hvad derom blifvit anordnadt och stadgadt vara väl betänkt och billigt. Man skulle likväl såsom önskningsmål härull kunna framställa det förslag, att åtminstone en tredjeklassvagn finge åttolja snälltågen med rätuighet för mindre bemedlade passagerare att der erhälla plats så långt utrymiwet medgåfve, efter ott i förhållande Ull de otriga klasserna lampade pris, emedan det sannolikt kommer att handa det mången, hvilken icke har råd eller ullgang alt köpa sig en audra klass biljett, likväl kan hatva behof af att framkomma ull destinationsorten på kortare tid än den, som åtgår för de blandade tågen, Eu sådant arrangement skulle icke, etter den korta erfarenhet vi hittills erhållit om snälltågen, vara för desamma i någon mån hinderligt, utan sasthellre öka trafiken derå och gora det troligt att dessa tåg, hvilka åtminstone bittills gått med tåtaliga passagerare, skulle kunna fortgå med möjligaste minsta förlust. Hvad äter beträffar varutrafiken. och den för denna trafik uttärdade taxa, så har derofver försports en allmän klagan öfver det höga traktpris som blifvit åsatt allmännast sorekoumande varor, utgångne från jordbruket och andra näringar. Det förslag till denna taxa ester nya förändrade grunder, som varit upprattadt, blef, på kongl. kommerskolegii toranstaltande, genom konungens befallningshafvande i länen narmast jernvagen, under näst. år delgifvet unsbällmngssällskaperna, städernas innevånare, handelsforeningarne och ofrige korporationer, för inhemtande af leras yttrande 1 ämnet. Öfverallt torde man härät, såsom ofta tyvärr inträffar, ett doft öra, emedan oss veterligen icke mera än från ett håll, nemligen från Elfsborgs läns norra hushållningssällskaps förvaltningsutskott, afgafs en sakrik och motiverande reservation emot den föreslagna jernvägstaxan, hvaremot illa öfriga, icke ens undantagande handelsoreningen här i staden, läto ärendet opätaldt ortgå. Det var gilvet att en enda protest cke kunde förmå att ändra den öfvertygelse