Göteborgsposten – 11 november 1862, sida 2

verldsexpositionen i London. Lördagen den 1 november var sista dagen på hvilken tillträde till expositionsbyggnaden lemnades allmänheten. En betydlig menniskomassa, till större delen bestående af den högre aristokratien och furstliga personer, bland hvilka äfven prins Napoleon med gemål syntes, var församlad. Någon vidare ceremoni vid detta tillfälle förekom ej än att en stor kör sjöng oyngelska folksången, och, då denna flera gänger fått sjungas omigen, äfven Partant pour la Syrie, Rule Britannia och slutligen, efter det att likaledes de båda senare blifvit begärda och gifna da capo, äfven den gamla folkvisan -Auld Lang Syne. Nu började man att ringa ut den församlade menniskomassan, och kl. 6 på aftonen var hela den stora byggnaden tom, oberäknadt den polisstyrka, som allt sedan expositionens öppnande varit stationerad i densamma. Den stora frågan, sam nu en hvar engelsman gör sig, är: Sskall det visa sig att omkostnaderna för expositionen bli betäckta ? Times tilltror sig kunna besvara denna fråga jakande, åtminstone hvad dem beträffar som gått i borgen för den möjligen uppstående bristen. Det skall bli ett deficit i inkomsterna jemförda med utgifterna, såsom en bvar länge vetat, men långt ifrån att detta deficit uppgår till den ofantliga summan af 80— 90,000 pund skall det troligen inskränka sig till mindre än 25,000, ja kanske mindre än 20,000 pund. — Totalinkomsterna ha intill stängningsdagen uppgått till helt nära 500,000 pund sterl. och torde efter prisutdelningen, vid hvilken prinsen at Wales officerande helt visst skall locka ofantligt mycket tolk, uppgå till 10,000 eller 20,000 pund sterling mera. Kostnaderna för uppförandet af byggnaderna efter den ursprungliga planen lärer ej fullt uppgått till 200,000 pund, hvilka blifvit förskotterade af engelska banken; men åtskilliga andra utlägg ha blifvit gjorda af garantörerna, så att ifall nyssnämnde deficit uppstode, skulle deras förlust uppgå till 9 eller 10 procent af hvad de ursprungligen gått i ansvar för. Naturligtvis göra dock kontraktörerna sitt yttersta, för att undvika att garantörerna skola förlora något alls, och särskildt väntar man, att byggnadskontraktörerna med sin nästan otroliga frikostighet och liberalitet skola betäcka det felande. Jemförd med föregående verldsexpositioner är den nu afslutade den största säväl i afseende på antalet af de besökande som på bruttoinkomster. Expositionen år 1851 var öppen under 514, månad och besöktes af 6,030, 135 personer, inberäknadt tjenstepersonalen och utställares biträden. Totalinkomsten uppgick till 438,000 pund. — Pariserexpositionen år 1855 var under sex månader besökt af 4,533,464 personer, hvilka betalte en summa af blott 117,666 pund. Denna utställning medförde en betydlig sorlust, som måste betäckas af kejserliga regeringen. Den nuvarande expositionen har varit öppen i sex månader, eller 17 dagar längre än 1851 års utställning. Antalet besökande, oberäknadt tjenstepersonalen och utställares biträden har uppgått till 6,117,450, eller 87,000 personer mer än hela antalet besökande år 1851. Man kan dertöre antaga att expositionen i år besökta af nära en million mera än år 1851, medan bruttoinkomsterna troligen skola bli 80,000 å 90,000 pund större än under den sistnämnda. Kommissariererna kunna derföre känna sig belåtna öfver att ha vunnit en afgjord framgång, trots de högst betydliga hinder, hvilka hotade med fullkomligt nederlag och som, ifall de förut varit bekanta, helt visst skulle ha föranledt företagets uppskjutande till en mindre olycklig tidpunkt. Öaktadt hungersnöden i Englands manufakturdistrikter, oaktadt prins Alberts död, hofvets frånvaro, en regnig sommar, en dålig skörd, kriget i Amerika och en så nedtryckt handelsställning som sällanjersarits inom England, har dock expositionen öfverträffat den af år 1851, hvars resultater hittills ansetts oupphinneliga. Karl-Johans-förbundet i Kristiania var på föreningsdagen d. 4 November samladt till sin årsfest, i hvilken omkring 50 personer del080. Ordföranden, professor Welhaven, uppäste till antagande de statuter, hvilka blifvit intagna af förbundets svenska afdelning, synnerligast med hänseende till förvaltningen af len bestämda fonden till priser för personaier och historiska afhandlingar om Karl JO