Göteborgsposten – 10 november 1862, sida 2

ett faktum och tidningarne ej äro så alldeles oberoende af regeringen. Det berättas vidare från samma källa, att frihetsfesten firades d. 16 sept. med stor eutusiasm i hufvudstaden Mexico, och att de der boende fransmännen icke voro utan bekymmer för lif och egendom; men med undantag af några rutor, som blefvo inslagna hos dem, ledo de icke något förfång. Man arbetar på hufvudstadeus befastande, och höga och låga taga itu dermed. De utskrifna skatterna, betalas utan motstånd, och öfverallt från landet ingå adresser till presidenten Juarez med försäkran om, att man är redo offra lif och blod för Mexicos ära och frihet. Mot presterskapet, som tyckes ha gjort mine af att vilja svika fäderneslandet, har Juarez utfärdat ett dekret, hvari hvarje prest, som söker uppväcka hat emot eller förakt för regeringen, hotas med tre års fängelsestraff eller landsförvisning, liksom det förbjudes alla prester att bära ornat utom kyrkan. Underrättelserna från Amerika daterade Newyork d. 25 okt. äro lakoniska, och af hufvudsakligen detta innehåll: — MoÖlellan har ännu icke ryckt fram med sin hufvudstyrka från Harpers Ferry. — Sydgeneralen Bragg har genom Cumberland Gap ryckt in i Tennessee. — I Kentucky har nordgeneralen Roseneranz öfvertagit befälet i stället för Buell. Förbindelsen mellan Nashville obh Norden är genom sydtrupperna afbruten. Det säges att nordtrupperna utrymt Corinth och Bolivar. — Sydtrupperna halva lidit ett nederlag vid Pea-Ridge i Arkansas, hvarvid de förlorade artilleri och bagage. — Ett i Brooklyn hållet möte af demokrater har beslutat, att understödja unionsregeringen, för att återupprätta unionen, men har likväl uttalat sig med tadel öfver proklamationen om slafvarnes befrielse. — I närheten af New-Orleans har en plantageinspektor blifvit dödad af negrerna. Enligt ett i Newyork gängse rykte (hvars sanningsenlighet dock kan betviflas), hafva negrer gjort uppror, hvilket likväl blifvit undertryckt, efter det trupper uppbådats till de hotade platserna. Ett rykte om att Italiens regering skulle vilja upplösa kamrarne har varit gängse. Detsamma vederlägges nu med den förklaring, att regeringen skulle skrida till en sådan åtgärd, endast i den händelse att det skulle lyckas en koalition af partier, hvilka stå gentemot hvarandra, att frambringa en konstlad majoritet. Man hoppas dock, heter det vidare, att en sådan förveckling icke skall komma vill stånd och aw de parlamentariska fraktionerna skola bli eniga, för att kunna bjuda de ytterligare partierna spetsen. Det sorljudes, att Minghetti möjligen skall komma att öfvertaga finansportföljen. Man följer i Italien med stort intresse de grekiska händelserna; England tyckes ej vara alldeles lugnt i afseende på Italiens hållning till frågan, och dess gesandt i Turin, sir James Hudson, har derföre haft långa samtal med Ratazzi. I visst sammanhang dermed skrifver en turinerkorrespondent till Journal des Debats: Revolutionen i Grekland tyckes skola föranleda, att Italiens politik tager en annan riktning. Man börjar luta till den åsigten, att hutvudsaken består i att utföra Italiens befrielse, och att den romerska frågan skall lösa sig af sig sjelf och genom händelsernas egen makt, då österrikarne väl engång äro ute ur halfon. De ungerska anförarne Kossuth, Tärr och Teleki hafva hatt en sammankomst i Pallanza. Det säges, att de tvenne sistnämnda skola bege sig till Grekland, och att de skola medtaga en del af Garibaldis forna soldater, hvilka hafva lust för äfventyr och ej kunna finna sig uti att sitta i lugn hemma. Regeringen har ingenting att göra med allt detta, men hon kan icke törbindra Garibaldis soldater från att begifva sig ull Grekland, om de så vilja. Å andra sidan skrifves från Venedig, att de bebädade österrikiska permitteringarne biifviv åverkallade, och att regementena i Veneticu skola sortfarande förbli på krigsfot. Vi hafva förut i korthet omnämnt den franske befälhafvaren i Mexico, general Foreys proklamation till mexicanska folket, hvari detta utlofvas att fritt få välja den regering det vill, sedan det blifvit af de franska vapnen befriadt. ,,Moniteur tillägger nu, att Forey genast vid sin ankomst till Vera Cruz upprättade ett kommunalråd af , män, som ega landets förtroende och genom sitt sinnelag mot Frankrike såväl som genom sin ådagalagda ärlighet äfven kunna förtjena vårt iörtroende. Helsotillståndet hade märk12.