Göteborgsposten – 30 oktober 1862, sida 1

git mig frihoten göra.) Såsom sagdt godkändes talet och detta för säkerhetens skull med klubbslag. Men det dröjde ej länge förr än man kom under fund med, att de der förekommande uttrycken, att sedan senaste riksmöte ej inträffat någon för den kongl. familjen sorghg tilldragelse, tvärtom hade genom en arffurstes fodelse 0o. s. v., korteligen, hvarken sekreterare eller kansli eller ståndet sjelft kom ihåg, att enkedrottning Desideria afled månaden efter den då ståndet förra riksdagen ätskiljdes. Det bekräftande klubbslaget har man naturligtvis sedan fått bryta, ty i talet omnämndes ganska riktigt det sorgliga fränfället. Hos de resp. stånden har föröofrigt diskussioner föresallit med anledning af den till stånden utfärdade inbjudningen att genom deputation af 25 personer deltaga i invigningen af jernvägen Stockholm-Göteborg. I borgareoch bondestånden gaf inbjudningen anledning till ganska liflig diskussion, man tyckte att 25 utvalda var alldeles för litet, hvad skulle de andra göra under tiden, några plena kunde ju ej bli af, då ståndens talman naturligtvis ekulle följa med. I borgareständet begärde man att denna fräga skulle få hvila på bordet tills om onsdag. — K. M:ts nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof, lärer komma att till stånden aflemnas nästa torsdag och möjligen torde den tryckt blifva tillgänglig dagen derpå, något som aldrig förr intralfat, ty förut nöjde man sig ined avt utgifva 6 exemplar af densamma, ett till hvardera ståndet och två till statsutskottet. Det är K. M:t som anbefallt denna åtgärd. Tre mot den bekante majoren G. M. Stjernsvärd väckta anklagelser, hvarföre yrkats ansvar enligt kongl. förordningen om mord, dråp och annan misshandel, väcka för närvarande stort uppseende och man frågar sig hvad Ridderskapet och Adeln skall göra med denne ledamot, som redan erhållit sin pollet. Om också prejudikatet med hr Rosen kan åberopas, bör ståndet dock kunna tör sin egen skull göra något vis-å-vis denne ledamot. Till Dagligt Allehandas m. H:s ytterliga förvåning blef icke hr Ahlsell våld till riksdagsman efter hr Siljeström, utan handlanden R. Ditzinger. Återstår ännu ett omval, nemligen efter hr Schwan, då väl alla hr Hesselgrens vänner ämna visa hvad de förmå. Etter all sannolikhet kommer dock kopparslagaren Brinck act inkomma i bötgareståndet, såvida icke br Ahlsell blir den lycklige, ty numera finns ej den minsta såkerhet. Kongl. teatern har gifvit Fortunioa Visa och är snart färdig med Fäktaren från Ravenna. Den förstnämnda har ej velat slå an, trots Offenbachs ganska pikanta musik, och dessutom finnes ej det minsta qvickt i den s. k. libretton. Det endå komiska i hela stycket är Uddmans ofantliga peruk, men den gör ock hvad den kan. Den nye balettmästaren hr Thodore Martin, förut anställd vid La Scala-teatern i Milano samt kongl. teatern i Hannover, har komponerat ett diverdissement som blifvit mycket omtyckt. Hr Martin eger både smak och kompositionsförmåga. Sjelf har han ännu icke uppträdt, men publiken känner honom åtminstone till utseendet, ty han har nästan hvarje gång divertissementet gifvits blifvit framropad. — Kongl. teatern står på väg att mista den unga lofvande skådespelerskan M:ll Ramsten, som kommer att inträda i det hel. äkta ståndet och slå sig till ro på landet. Ni torde ursakta, m. h., att jag denna sång pratat så mycket om riksdagsförhållanden, men det har icke kunnat undvikas, ty dessa absorbera nästan uteslutande allt annat, som kunde vara af intresse. Något annat smått kunde visserligen vara att omtala, men det är ej sådant som ovilkorligen trenger