Göteborgsposten – 24 oktober 1862, sida 2

Fran Utlandet. Rörande de förhållanden under hvilka ninisterskiftet i Frankrike skett, meddelar Köln. Zeit. följande orienterade artikel: Oaktadt hvad som yttrats i udningarne, ir det icke Thouvenel, som framkallat ministerkrisen, ej heller var densamma en följd if ministerrådets förhandlingar om den italisuska frågan. Kejsaren har personligen tagit nitiativet till skiftet, hvilket uppfyllt de kle rikala öfver hela Europa och Wienerkabinettet med gladje. Redan för flera veckor sedan hade hr Thouvenel skrifvit ett bref till kejsaren, hvar denne minister tydligt uttalade sig öfver situationen och den af denna foreskrifna politik. I denna skrifvelse gör nämnde minister kejsaren sina vördsamma framställningar om att, i betraktande af de faror, hvilka Italien med så manliga ansträngningar nyss undsluppit, och af pätvens oförändrade hållning, det ar nödvändigt fullfölja en annan politik och utträda ur en ställning, som är så falsk, att densamma omöjligen kan förlängas. Ministern bad om tillåtelse att få offentliggöra de aktstycken, som visa Frankrikes oafbrutna försoningsbemodanden och jemväl det emottagande, som dessa bemodanden funnit i Rom, Osfentliggorandet at dessa akt-tycken, sade ministern vidare, skulle lemna en redogörelse för förhållandena och äfven bli en sista var ning för det förblindade hofvet i Rom. Oum det ej heller ville taga någon kännedom härom, ansåg ministern bast, att med tillhjelp at Italien allena forsöka den lösning, hvars antagande påfven och dennes rådgitvare så envist vägrat. Hr Thouvenel slöt sitt bret med den förklaring, att han, i händelse H. M:t biträdde denna hans ärigt, måste anhålla om afsked, emedan han under dylika omständig: heter skulle upphöra att vara ett nytugt verktyg för den kejserliga politiken. QQwww.-wW-W