äudiatur et altera pars! Kyrkoherden och riksdagsfullmäktigen J. Otterström i Warola har anhållit om införande i vår tidning af nedanstående uppsats, föranledd genom Handelstidningens vägran att införa ett par artiklar i folkskolefrågan, till hvilka kyrkoh. Otterström funmt anledning genom H.-T:s artikelserie i samma ämne: Till Red. af Göteborgs-Posten. Först vid medlet af törra månaden fick jag höra, att hr Hedlund, med biträde af sufflörer, i Handelstidningen länge sysselsatt sig med min person och mina äsigter i Folkskolemagan. Högeligen smickrad af denna uppmärksamhet reqvirerade jag samma tidning från början at Augusti, for att få se hvad som förekommit. Jag tann, att hr H. ansett mig ganska besvärlig för tramgängen af de nya ideerna, och jag borde dermeu vara belåten. Men som hr Hedlund ställt till mig många frågor, på hvilka jag trodde honom äska svar, så ville jag icke alldeles tiga, utan började att rekognoscera terrängen med att svara på en lika tförsävlig som advokatorisk beskyllning, i akt och mening att fortsätta besvarandet af annu flera frågor, om br H. kunde fiona sig dervid. Af hosföljande biljett visar sig dock, att hr H. är generad at fortsättningen, och mera behofver jag ej tor min belåtenhet. Med auhällan om införande i Göteborgs-Posten af detta mitt förklarande och hr Hedlunds biljett, ber jag att till Red. få ötverlemna de artiklar, som hr H. vägrat plats i Handelstidninsen, att den af Handelstidningens läsare, som vill, må hos Red. få derat taga del. Sjelf kan jag härefter tryggt ignorera allt hvad hr Hedlund kan komma att skritva om mig och mina tillgöranden, ty det är af den skrifarten. Warola d. 9 Okt. 1862. J. Otterström. P. S. ville Red. af Göteborgs-Posten i tidningen intaga mina artiklar, som blirvit vägrade pas i Handelsudningen, så ser jag det gerna, då hr tiedlund ansett for sig lämpligt, att repliken intöres annorstädes, än der frågau blifvit gjord; men tör min egen del är jag väl belåten, om Göteborgs-Posten endast lemnar sina läsare, som kunnat läsa Handelstidningens antall, del af anleduingen hvarfore hr H. blir i sin tidning utan svar på sina många till mig personligen adresserade trågor. Lefve pressfriheten i sann mening! Den harofvan åberopade biljett till den person här på platsen, som af kyrhoh. Otterstrom blitvit anmodad att ombesörja artiklarnes inlemnande, är at följande lydelse: Då den ena af kyrkoh. O:s artiklar rörer en uppsats af kyrkoh. Sundler, som lärer varit införd i Göteborgs-Posten och således ej vidkommer H.-T., och den andra är en röra af omtuggade satser, hvilkas vederläggande blott blefve ett upprepande af hvad redan ar sagdt, kan jag ej belasta Handelstidningens utrymme med denna onjutbara massa, utan får härmed återsända densamma till Tit., som väl nog vet råd för att allmänheten ej går förlustig om hr O:s toster. Göteborg d. 4 Okt. 1862. Hedlund. De ifrågavarande artiklarne: Om årets folkskoleläraremöten samt Åkyrkoh. Sundler och omå-kolan, skola vi måhända framdeles meddela, när utrymmet så medgifver. Om Baptisterna. Till Red. af Göteborgs-Posten. Undertecknad uppbjuder härmed den person, som skritvit artikeln i Göteborgs-Posten den 18 d:s om Baptisterna, eller någon annan som vill försvara de 1 samma artikel uttryckta sakförhallanden, att sammanträffa med undertecknad för ötverläggning om en offentlig diskussion, röraude ämnet, på det de personer, som iutressera sig för sakens rätta bedömman de, mä komma i tillfälle att höra båda sidorna. Vördnadsfullt G. W. Schröder, n:o 10, nya Haga. — AK Grönsakstorget. ill Red. af Göteborgs-Posten. Det är med ledsnad insändaren ser sig föranlåten att väcka vederbörandes uppmärksamhet på en åtgärd, som med rätta väcker förvåning och ogillande bos en allmänhet, som nyss med så mycken glädje sett den lilla nya plats färdig, som man från början gaf namn af Grönsakstorg, men nu finner den begagnad till nätt upp den otrefligaste af all handel, neml. der med svin och gäss; en sådan trafik borde väl vara så längt aflägsen från boningshus som möjligt, och ej placeras vid ett torg med sådant läge som det ifrågavarande, som ligger i närheten af stadens stora sjukhus, tätt omgifvet al större byggnader och snart lärer komma att förenas med hamngatorna. Insändaren med flere kan ej finna annat, än att stället der denna handel förut bedrefs, var mera passande dertill, enär ingen der besvärades hvarken af skriket eller lukten. Äfven tyckes det som ett handelstorg ej borde !emnas osopadt i fjorton dagar. Vän af ordning.