Göteborgsposten – 9 oktober 1862, sida 2

ska dispositioner stiftadt densamma och befrämjat dess sfortgång, samt egnat derät sin uppmärksamhet och sitt nit, har, sedan Mölndals kommun ordnat sitt skolväsende i enlighet med Kongl. Majt:s stadga af år 1842, beslutat att reorganisera nämnda skola till en högre folkskola, sedan hon i sitt närvarande skick blifvit osverflödig. Tillfölje häraf var examen med de nårvarande 120 barnen utsatt att hållas i går, d. 8 Okt. Examen, som anställdes i Kristendom, Historia, Geografi och Räkning m. m. lemnade de vackraste resultater man i en sådan skola har skäl att fordra. Efter examens slut holl regementspastor Kindberg, skolans Inspektor, ett till bjortat gående tal, som tecknade skolans öden, framsteg och utveckling under dess 38-åriga tillvaro. Deri nämndes, att månget lärdomsfrö blifvit utsådt i många unga hjertan, och att icke alla — dessa lärdomsfrön — kunnat falla på hälleberget, vid vägen eller bland törnen. Skolan var, som talaren uttryckte sig, stiftad under gynnande auspicier, då mån, sådana som Carl Fr. af Wingård och David Magnus Hummel, båda stjernor på det svenska vetandets himlahvalf, af första ordningen, tillhörde förbundet, den förre såsom skolans högste Talman och Efor, den senare såsom dess Inspektor. Slutligen frambar talaren en hjertlig tacksamhet till Gud för den nåd Han bevisat såväl skolan, som dess styrelse under den tid som hon i sitt närvarande skick fortgått, och nedkallade välsignelse äfven öfver den reorganisering, som med nämnda undervisningsanstalt är tillämnad. Efter examens slut tillstådeskom domprosten d:r P. Wieselgren och tackade å Mölndals kommuns vägnar, med sin kända, ovanliga talarelormåga, förbundet och isyunerhet dess styrelse, icke mindre för hvad som redan genom förbundets omsorg är gjordt för kommunens bildning, än hvad det, genom skolans lyftning till en högre ståndpunkt är sinnadt att göra. Skarpskytteriksdagen i Örebro. Vi meddela här nedan, dels efter Nerikes Allabhanda dels efter oss tillhandakommet enskildt telegram, förteckning på de ombud från rikets skarpskytteföreningar, som deltaga i mötet. Dessa äro, för Alingsås : ingeniör Hedström. Arboga: häradshöfd. Elfsbedt; handl. L. Lundborg. Askersund: dokt. Torstensson,; rådman Christiernsson; veterinärläkare Åström; landtbrukare Carlsson. Norra Dal: löjtnant Lindhe. Falköping: hr Sandberg. Filipstad: dokt. Pallin; mag. Ångström; apotekare Ringström. Göteborg: mag. Meijerberg; mag. Hedlund; litteratören Lidberg. Halmstad: mag. F. Sandberg. Hudiksvall: löjtn. Frenell. Jönköping: häradshöfd. Dahlström. Kalmar: kongl. sekr. Gethe. Kristinehamn: boktryckare Rosdahl. Köping: kapten Sillen. Lidköping: stadskassor Pettersson. Mariestad: ösverstelojtn. Mannerheim. Motala: löjtn. Dahlberg; förvaltare Melin. Norrköping : kapten Holm ; fabrikör H. Schultz; handl. Thoren. Nyköping :, kamrer Vougt; handl. Söderberg; handl. Ljungström ; kakelugnsmakare Hallgren. Sala: hrr Lundberg, Djulstedt och Borg. Stockholm: frih. Stjernstedt; auditor Blanche; mag. Sohlinan. Söderlelje: tullinspektor Gyllenram. Trollhättan : kamrer Patrik Bagge. Uddevalla : kapten Zettervall; handl. A. Koch. Upsala : lojtn. Malmerfeldt; vaktmäst. Carlsson. Wadstena: kapten Staaf. Warberg: rektor Rodhe. . Westeras: major Wincklerfeldt; verkmäst. Lindberg. Wertö: kapten Pålman. Dessutom hade 3 skarpskyttar infunnit sig, som icke äro särskildt deputerade, neml. litteratörerna Ekgren och Bruhn från Stockholm samt handl. Ludv. Philip trån Göteborg; afvensom de i Göteborg utsedda tvenne ombuds-suppleanter: gros-h. L. G. Bratt och handelsbokh. W. v. Reis. — Mötet hålles i nya tolk kolehu-ets ofra sal. De utsedda värdarne för mötet äro handl:ne Alfr. Wistelius och Lannge, kaptenerna Gestrin och Nordentelt, lektor Bruden, guldsmed Rothman, skraddare Broberg, kawmrer Falk j:r, kopparslagaro Atterling, tabrikor Heldenstedt, häradshöftd. Rubin och trafikchefen Agrelius. Protokollet vid motet föres at litteratoren Lindblad. De mosaiska trosbekännarne i Schweiz. I gårdagens Handelstidning läsa vi en af hr M. R. Henriques msand uppsats mot en i vår utlandsasdelning för i går forekommande uppgiit angående den motgång judarne skulle ha lidit i kanton Aargau. Hr Henriques förmenar, att icke den lag blifvit annullerad, som gifver judarne vissa politiska rättigheter i kantonen. Som vi ej veta, ur hvilken källa hr H. homtat denna sin kunskap, och för att visa huru många andra kunna begå samma misstag, vilja vi här meddela ur ett par danska udningar hvad de yttra i ämnet, och då vi veta att hr H. är dansk född aftrycka vi dem ordagrannt. 1 Berlingske Tidende för Lördagen d. 4 d:s, hvarur vi hemtat vårtmeddelande (ej ur angalstjdningen. såsam hr H tvekaasa antaga) — C — O — — — .—g— ?2.D — rr 2—— —