Göteborgsposten – 8 oktober 1862, sida 2

prat och er berättelse är det ej svärt att begripa, det en förfalskning af er handstil utförts af samme Clissold, hvilken var stoft och aska, då jag hade förmånen att göra hans bekantskap, och att ett förfalskadt blad blifvit insatt i er bok, i stället för det äkta, som blifvit utrifvet. Nå har nu det verkliga, äkta bladet blifvit förstördtl? Nej, ty han sade ju till sin kamrat på ön der, att han stack in det i en springa i sin egen pulpet, emedan ni kom in på hans rum innan han hade tid att bränna upp detsamma, hvarefter han aldrig kom i tillfälle att utföra sin afsigt och förvandla det till aska. Hvar är hans pulpet nu? Tror ni att den ännu finnes hos samma firma? Tregarthen skakade på hufvudet. — Firman har ej på flera år drifvit sina affärer på detta ställe. Den har flyttat, blifvit utvidgad och på alla sätt förändrad. Allting förändras bastigt i dessa tider. — Ni tror så, yttrade kaptenen med ett medlidsamt leende. Men ni skulle komma till Amerika och besöka mig, innan ni talar om det! ... Nåväl. Detta papper, denna pulpet — den. na pulpet, detta papper, fortfor kaptenen i de han eftertänksamt gick fram och tillbaka och orolig tankspriddhet tittade in uti mr Pettifers hatt bland andra saker på bordet. — Denna pul: