Göteborgsposten – 4 oktober 1862, sida 2

Rättegangsoch Polissaker. Poliskammaren. Fortsatt förhör hölls i thorsdags angående eldsvädan i det maskinisten A. Bengtsson tillhöriga huset n:o 138 i Majornas femte rote. Vid tillfället hördes Bengtssons minderårige son, som berättade att han på estermiddagen före eldsvådan åt fadern köpt ett halfstop tjära för att tjära en brandpyts. Sedan detta arbete blifvit fullbordadt hade blott högst obetydligt af tjäran återstatt. Den förut omtalade bleckpytsen med tjära, hvilken efter eldsvådan påträffats i källaren, hade han aldrig sett i fadrens ego. Smedarbetaren Ekholm, som förut arbetat hos Bengtsson, uppgaf bestämdt att en liknande bleckpyts på hans tid funnits hos Bengtsson. Den hade då varit använd att förvara målarefärg uti. Häremot invände Bengtsson, att detta varit en mindre men något liknande pyts, hvilken, ännu innehållande färg, skullc finnas i hans hem. För öfrigt berättade Ekholm att då pytsen efter branden utbars ur källaren och Bengtsson tillfrågades om densamma tillhörde honom, hade han svarat Lat mig se! Ja, det är verkligen mi pyts. Detta yttrande vidkändes Bengtsson, men sade att han misstagit sig på denna och på den först omnämnda pytsen som skulle vara hans egen. Smedgesällen Björk hade äfven hört detta Bengtssons yttrande. Då Bengtssons förnekande af att han innehaft denna pyts, oaktadt det å andra sidan föreföll högst tro. ligt att den vore hans, ej kunde anses annat än miss: tänkt, och då vidare pytsen med sitt innehåll af tjärs synbarligen blifvit insatt i källaren för att befordrden der anlagda elden, så blef Bengtsson såsom skäli gen misstänkt för anläggandet af denna eld, införpasad till cellfängelset för att undergå ytterligare ran ikning. Bengtssons uppförande var under det sist: örhöret hög igt och opassande.