sanden. Jag misstänkte genast, att superkargen hade spatserat omkring och vaktat mig, i stället för att gå tillbaka till sin egen sida, och att han under min frånvaro hållit sig framme och försökt stjäla från mig, Jag såg först på mitt matförråd; detta hade han ej vidrört; men vattnet hade han ettdera druckit ut eller hällat på marken — det fanns ej ett halft qvarter qvar. Medikamentslådan var öppen och buteljen med hjorthornsspriten borta. Då jag derpå såg efter pistolen, hvilken blifvit laddad med krut och hagel, för den händelse jag skulle kunna skjuta någon fågel — detta hade. ännu icke lyckats mig — var äfven denna borta. Sedan jag gjort denna sista upptäckt, återstod mig blott en sak, nemligen att söka reda på hvar mr Clissold fanns och återtaga pistolen. Jag började mitt sökande på venstra sidan. Det var en vacker, klar lugn och solig morgon, och medan jag gick framåt ön, än scende mig åt venster och än åt höger, stannade jag helt plötsligt, med hjertat i halsgropen, såsom ordspråket säger. Långt ut i vester syntes ett föremål för mitt öga. Jag blickade ännu en gång ditåt, och der såg jag ett skepp. (Forts.)