Göteborgsposten – 2 oktober 1862, sida 3

Underrättelser utspridas äfven från New York om en mängd andra framgångar, son ola ha vunnit, men de torde nordtrupperna s ännu tarfva bekräftelse. Rysslands kejsardöme firade d. 20 sept. Nowgorod —1,000:de årsdagen af sin grundläggning. En korrespondent från platsen gif: ver i en Petersburgertidning följande redogörelxo för stestligheten, hvilken bevistades af kejsaren, kejsarinnan, storfursten tronsoljaren, storhertigarne Alexander, Vladimir, Alexis Androvitch, Michael Nicalaievitch och Nicolaus Constantinovitch, storhertiginnorna Maria Nicolaievna och Olga Feodorovna, samt prinsessan Maria Maximilianovna: KI. 10 f. m. förrättades gudstjenst i S:t Isaaks domkyrka af h. eminens Platow, orkebiskop af Riga och Mitau, i närvaro af de civila och militära myndigheterna. Templet var uppfyldt af ett stort tillopp af menniskor, och en stor mängd måste dessutom stanna utanför. — Trupperna tågade upp och gjorde front midtför senatshuset. Efter gudstjensten begaf sig presterskapet med domkyrkans heliga bilder och banör i spetsen till en upphöjd baldakin mellan kyrkan och Peter den stores monumont. De miltära och civila myndigheterna sloto sig med sina fanor till processionen. bå presterskapet intagit sina platser, uppstämdes Te Deum. KL. en qvart till 1 tillkännagåtvo fästningens kanoner, att det tusenåriga monumentet i Novgorod blifvit invigdt. Elter Te Deum återvände presterna till kyrkan i samma ordning som de tågat derifrän, och de olika korporationerna! återvände till stadshuset. Derpå hölls parad. Trupperna defilerade förbi milivärguvernören mellan kyrkan och Peter den stores monument. På aftonen voro teatrarne öppnade och inträdet fritt. Staden var illuminerad. Alla fartyg på Nevafloden voro öfverhöljda med flaggor. En lysande bankett gats för hofvet. De storartadt tillämnade eller åtminstone utpuffade förklaringarne at kejsar Alexander, att Ryssland skulle få sig en ny frisinnad konstitution m. m., torkade in, liksom förhållandet tyckes vara med landtdagen i Finland. I Preussens deputerade kammare upplästo den nye 1. s. ministerpresidenten Bismarck-Schönhausen d. 29 sept. följande förklaring: Ettersom kammaren nekat bevilja alla de begärda utgifterna till militärbudgeten, måste regoringen antaga, att samma beslut skola bli oforandradt sattade for år 1863. Då regeringen å sin sida sasthäller vid den uppfattning, som utvecklats genom dess organer vid sorhandlingarne om militärbudgeten for 1862, så skulle resultaterna af en omedelbar omröstning icke befrämja ett framtida afgorande al de omtvistade frågorna, utan tvärtom i hög grad toröka svårigheterna. Urter do hittills hatda torhandungarne är någon otverenskommelse icke möjlig utan framläggandet at en lag. På statsministerno forostallning har konungen bemyndigat mig utt återtaga budgettorslaget for 1863. Dermed är grundsatsen om ett behorigt framläggande at budgeten icke uppgifven; regeringen anser blow för närvarande sin pligt vara, att icke låta större hinder resa sig tor en otverenskommelse. Kegeringen skall i nästa session framlägga budgeten for 1863 i förening med ett lagtorslag, som upprätthåller hufvudvilkoren for armeens omorganisering och äfvenledes budgeten för 1861. Senare ullkännagaf Bismarck, att regeingen ännu icke beslutat något angående den nya sessionen, utan ansäg fristen som ett slags vapenstillestånd, såsom ett försök att itjemna svårigheterna. Krigsmiuistern Roon orklarade då äfven, att sessionen sannolikt skall afslutas 1 medlet af oktober. Så framt len nya sessionen skulle, efter hvad man önskat, Öppnas d. 1 nov., skulle denna tid vara tillräcklig tör utarbetandet af budgeten och agförslaget om armeens omorganisering. Bisnarck upprepade, att regeringens afsigt med uertagandet al 1863 års budget var au stilta red och åvägabringa en öfverenskommelse i sodo. ; j