Göteborgsposten – 29 september 1862, sida 2

och lugn; tacksam för den minsta tjenst som någon af de närvarande gjorde honom; intet yttre tecken till den vanliga retligheten hos en sjuk, likväl utan att han tyckes lägga band på eller beherrska sig. Det var omkring honom en atmosser af moralisk höghet. Jag uttryckte med några ord den djupa sympati, som vi alla känna tör honom och hvilken jag ansåg mig berättigau förklara delas af alla inom England. Han tackade mig varmt eller snarare allvarligt, och sade det icke vara första gången, som han ansåg sig skyldig uttala sin tacksamhet för mitt land. Jag uttryckte ätven den förhoppningen, att han skulle kunna bibehålla detta lugn och denna ro, som äro af sådan vigt för hans snara tilltrisknande, emedan Italien och vi alla skola hafva stort behot utaf honom. Han instämde, och visade på en stol vid sängen, sägande sig hoppas, att jag skulle förlåta honom, dertöre att han ej kunde tala mycket. Läkarne slutade snart sin konsultation och vi togo afsked. Han tycktes mig ej vara så dålig, som jag väntat, men hans kropp är, säger man, mycket affallen. Medan vi voro närvarande, höll han sig i en sittande ställning genom att hålla fast i ett snöre, som var sträckt ötver honom, Han kan ej röra benet utan stor smärta, och det är tydligt, att nödvändigheten för honom att förblitva i en viss ställning framkallar denna pina som är så plågsam för en sjukling. Skadan består i ett skottsar, en halt tum längt, ofvan den inre ankeln, som blitvit afbruten. En bit at strumpan hade dritvits in i såret, men kulan inträngde ej. Saret är fritt från inflammation, och patientens helsa i allmänhet är tillfredsställande. Fullkomlig stillhet är hvad som nödvändigt behöfves. Rykten hafva gått om regeringens afsigt att föra bort Garibaldi. Det är vansinnigt. Man kan ej hafva någon sådan alsigt. Det skulle vara mord. Flere månader måste förrinna, innan såret kan bli läkt, och fara är att han blir styfbent. Såret ser triskt ut, och suppurationen är fri och tillfredsställande. Mr Vartridge vill gradvis försöka, om han icke kan stå ut med en bättre diet. Någon åderlåtning har ej företagits, hvilket är väl — endast iglar ha användts. Regeringen handlar mycket oklokt i att, såsom man från åtskilliga håll berättat mig, iakttaga stor hemlighetstullhet angående Garibaldis tillstånd. Jag Lar träffat en person från Neapel, som säger att stor harm råder i Södern, och isynnerhet på Sicilien, tillfölje af den tanken, att dess hjelte med afsigt försummas. Jag är öfvertygad om att det ej finnes något skäl dertör. Två eller tre af hans läkare äro hans personliga vänner och medfangar, så att det ej finnes anledning till en dylik misstanke, hvarföre äfven regeringens tystlåtenhet är så mycket obegripligare och svagare. Garibaldi har officielt tillkännagifvit ryktet om att England, för att bryta den franskitalienska alliansen, med löften och penningar understödt hans företag, vara alldeles falskt. Om ministerkrisen i Preussen heter det nu officielt, att furst Hohenlohe erhållit afsked från presidiet i statsministeriet, och BismarckSchönhausen är utnämnd till statsminister och interimistisk ministerpresident. v. d. Heydt har ifven erhallit sitt begärda assked, liksom grefve Bernstorff, i hvars ställe Bismarck äfven tros skola öfvertaga utrikesportföljen. Bland kanlidaterna till sinansportföljen nämnes ötfverpresidenten i provinsen Sachsen, Witzleben. : Bayerska regeringen vägrar fortfarande bestämdt, att biträda det af Preussen ingångna handelsfördraget med Frankrike. En Liverpool-tidning omtalar de amerikanska sydstaternas ansträngningar, att organisera en stark flotta, och nämner om ett välligt pansarskepp, som just bygges för deras akning på Mersey. Dot är ej det enda, och let är icke någon hemlighet, att ätven på indra engelska skeppsvart flera jernkrigsångare, tillhöriga Sydstaterna, antingen redan upit af stapeln eller skola med det snaraste göora det. De hoppas att med dessa kunna nnan kort göra slut på blockaden, och till leras beröm vitsordas at de engelska skepps)yggarne, att de betala allt kontant och i Ålingande guild. Senare Post. Det ofvannämnda diplomatiska aktstycket den italienska frågan, som meddelats af Moni