Göteborgsposten – 27 september 1862, sida 2

ver Soderteljekanalen, må anförabanken vid Tullingesjön, hvilken har 72 fots höjd ofvan vattnet och 60 fot under detsamma. I trakten af Ramsta, mellan Flens och Walla stationer, är den största grätning som finnes på någon jernväg i Sverige, neml. af omkring 60 fots djup. På båda sidor om denna gräfning behöfdes den fyllning som erhölls, och således har det myckna arbetet vid gräfningen tillgodokommit fyllnadsarbetet i närheten. Om prestbristen. Vid Kalmar stifts prestsällskaps sammanträde d. 10 d:s diskuterades älven frågan: Hvilka aro anledningarne till prestbristen, och huru kan den afhjelpas? Enligt Barometern föranledde denna fråga en vidlyftig diskussion, för hvilken bemalde tidning på följande sätt redogör: Man ansåg att den nu ofverhandtagande prestbristen härledde sig från hvarjehanda orsaker af dels inre, dels yttre natur. De orsaker, som uppgåfvos voro följande: 1) Kristendomens förtall i allmänhet och tidens riktning åt det flärdsulla. Ynglingarne bibringades icke ou för tiden några kristliga grundsatser hvarken i hemmen eller i skolorna. Såväl kristendomen som det presterliga embetet bespottas öfverallt. Detta embete vore då för ynglingen hvarken vördnadsbjudande eller lockande. Häremot invändes att det kristliga lifvet nu i allmänhet stod högre än tillförene, och att kristendomsundervisningen i skolorna nu för tiden bedrefs bättre än förr, då t. ex. vid gymnasierna blott några latinska compendier utantill inlärdes. — 2) Den förderfliga riktning Filosofien inom vårt land i våra dagar tagit, särdeles sträfvandet att popularisera dess produkter. Häremot invåndes att tillståndet i detta hänseende varit mycket värre i början af detta århundrade, under hvilken tid tillgången på prester dock var riklig. — 3) De många partierna och sondringarne inom kyrkan. 4) Församlingens ökade fordringar på sina prester. 5) Teologiska Fakulteternas stegrade fordringar på såväl teoretisk insigt som praktisk dugligbet hos prestkandidaterna. 6) De flere nya lefnadsbanor, som på senare åren för ynglingar blifvit öppnade. Häremot invändes att de män, som ingått på dessa banor, af flere skäl icke skulle hafva passat för kyrkan, — 7) Den ännu bestående pastoralexamen, Märemot invändes att en yngling visst icke häpnar för en examen, som skall tagas i en framtid. På den tiden humaniora ingingo såsom ämnen i pastoralexamen, och examen sålunda var både svårare och mindre gagnande, än nu, hade ingen prestbrist försports. — 8) Det nuvarande befordringssättet, enligt hvilket presten tillsattes efter sorutgängen omröstning af allmogen. — Huru nu den förhandenvarande prestbristen skulle afhjelpas, vore ingen latt sak att asgöra. Om än yttre anordningar, såsom t. ex. förhöjning af adjunktlönerna, inrättandet af stipendier för theologi Studiosi o. s. v. dertill kunde i någon mån bidraga, gjorde de dock ej tillfyllest. Det bästa hjelpmedlet vore väl att bedja sädens Herre att Han måtte sända arbetare i sin säd. Rask pilt. Från Ilomaats i Finland berättas följande händelse, som der i dessa dagar tilldragit sig: En 15-årig gosse såg en björn förpläga sig af ett fäldt kreatur och han skyndade till ett torp på något afstånd för att förskaffa sig en bössa. När gossen kommit till stället med bössan reste sig björnen mot honom på bakbenen, men gossen afskot skottet i bröstet på nalle, som genast stupade öfverända. Upphäfdt förbud. Det år 1840 utfärdade forbudet mot införsel till Finland af utländskt sedelmynt samt mot utförsel af finska bankens dispositionssedlar, är numera upphätdt. En hög familj utslocknad. Den siste ättlingen af Stuartarnes gamla skotska konungafamilj har nyss aflidit. M:me Sophie Ross, hvars fader var fanjunkare i slaget vid Culloden, har i dessa dagar gått hädan uti London. M:me Ross var ättling i rakt nedstigande linie af Walter, baron af Kincardine, dotterson till Robert IL af Skotland. kejserliga förströelser. Såsom bekant vistas H. M. fransmännens kejsare i Biarritz och har der lagt politiken på hyllan, kastat ifrån sig alla tankar på Garibaldi och tillstoppat sina kejserliga öron för klagolåten från Italien. — Italienarne få lugna sig på en månad, det kan ej hjelpas, ty le roi sÅamuso! Bland andra sesttillstallningar, som omtalas från denna skådeplats för de kejserliga förströelserna, är äfven en tjurfäktning som staden Bayonne tillställt för de höga gästerna i Biarritz. En tjurfaktning! ... Man kan ej neka att de loyala Bayonneboarne dervidlag visat en fin uppmärksamhet mot kejsarinnan, hvars spanska blod helt säkert värmdes vid åsynen af sin nations mest omtyckta skådespel. En tjurfiktning med alla dess skakande tilldragelser och ty åtföljande blodsutgjutelse måste dessutom ha varit ett högst pi