Göteborgsposten – 22 september 1862, sida 2

ppmaningen, och begåtvo sig till den blodia skådeplatsen. Måndagen var ej mindre ngslande än söndagen. Morgontidningarne oro späckade med detaljer från den två davar långa kampen vid Bulls Run; ty nordruppernas seger på fredagen och nederlag så lördagen inträffade på denna klassiska sre nark, som sålunda blifvit tredubbelt minnespi värd i Republikens tideböcker. ti I Italien skall verkligen en offentlig rät-P egång öppnas mot garibaldisterna, och tadlet h not Ratazzi ökas åter, isynnerhet med anled-d ning af hans vacklanden. Så t. ex skulle Ga-d ribaldi först dömas efter ståndrätt, derpå villesn man ställa honom inför assisdomstolen i Reggiop och sedan skulle han dömas af senaten. Assis-ti domstolen i Reggio uppgaf man, derföre attÅ man i Neapel ej skulle kunna finna någon juryd man, som icke med säkerhet skulle srikänna sa den anklagade. Man återkom slutligen tillln amnestien och saken var nära afgjord då Cial-b dini uppträdde inom ministeren och i militärs-s disciplinens namn förklarade på det mest ener-r giska sätt stränghet nödvändig. Man beslöt u sig nu åter för jury. Men på tillfrågan förklarade kassationsdomstolen i Neapel, att pro-t cessen mot Garibaldi och hans anhängare för um den allmänna säkerhetens skull icke bör dragas inför jurydomstolen i Reggio. Man har derföre uppmanat kassationsdomstolen i Milano att dertill anvisa en annan juryrätt — och härvid står frågan ännu. På börsen i Turin har åter ryktet om ett nytt lån varit utbredt och allmänt trodt. I Paris råder fullständig förvirring i afseende på den italienska frågan, och ingen vet hvarken ut eller in; men de politiska väderspåmännen påstå, att något är i görningen. Huru sväfvande man är i sina räsonnemanger härom synes bl. a. deraf, att tidn. Constitutionel, som förordat Roms utrymmande, nu helt tvärt föreslår, att man skall låta påfven försona sig med Roms befolkning, under det Frankrike skall skydda honom mot piemontesarne (märk ej italienarne, fastän konungariket Italien är af Frankrike erkändt!). Debatten inom Preussens deputerade kammare angående militärbudgeten har, såsom nämndt, varit utomordentlig haftig, och det bar siutligen gått så långt, att finansministern von der Heydt hotat med ett statsstreck, ett forfattningsbrott, om kammaren hårdnackadt sasthåller vid sina formela rättigheter. Förhandlingarnes detaljer äro ointressanta, men bufvudpunkterna äro dessa: Regeringen vill på egen hand genomföra en ny armeplan, den har till detta ändamäl utgifvit stora summor, företagit utnamningar, ökat den stående bären och ändrat de bestående lagarne. Kammaren har hittills häfdat sin formela rätt, genom att blott bevilja de utgifna summorna till armorganisationen såsom ett utomordentligt tillskott; men nu vill den ej längre låta sakerna fortgå på detta sätt, utan fordrar, att armeplanen skall föreläggas den såsom hvarje annar lagförslag, och finanskomiteen har foreslagit att stryka alla de till den olagliga armeplanens genomförande upptagna summor. Ministeren bar envist framhärda: i sin fordran ända tills i sista ögonblicket, då den förklarade sig villig att låta uppföra de ifrågavarande summorna bland utomordentliga utgifter, under det sde i den framlagda budgeten upptagits såsom sordinarie; men detta medgifvande är ej längre tillräckligt, kammaren vill ha ett afgörande och frågan vänder sig egentligen om sorsattningens bestånd, emedan det är förbi med folkrepresentationens skattebevillningsrätt, om konungen och ministrarne genomdrifva sin vilja. Ryssland vill åter röra upp stridigheterna mellan Turkiet och Montenegro. Den halfovfficiela ÅJournal de St. Petersburg innehåller nemligen härom en artikel, hvilken ovedersägligen förskrifver sig från högre ort och är af detta hufvudinnehåll: Det vilkor, som Omer Pascha uppställt för fursten af Montenegro, nemligen att turkarne skola få anlägga en militärväg med blockhus genom montenegrinska området, är oförenligt med traktaterna af år 1858. Bladet hoppas, att stormakterna skola uppträda emot dessa koncessioner. Under alla omständigheter har den ryske gesandten fått ordre om att framkalla en gemensam protest af makterna, och om så behöfves skall han protestera ensam. — — — — — 32— — — — DD Senare Post. Angående de sista händelserna på Amerikas krigsskådeplats äro vi i stånd att nu kunna meddela närmare orienterande upplysningar, hvilka ojäsaktigt ega ett stort intresse och kasta ett väl behöfligt ljus öfver detta förunderliga drama, dock förutskicka vi den anmärkningen, att stridens gång vinner i intresse genom att följas å kartan. Läsaren torde minnas, att nordgeneralen Pope i Virginien, efter det han försvarat öfvergångsplatserna vid Rappahannockfloden och sedan han sett, att fienden icke tänkte forcera en öfvergång, drog sig tillbaka till Warrenton och Warrenton Junction. Syd a AA a . 4 1 FT 3