Göteborgsposten – 11 september 1862, sida 3

Ret SCmemllgen Icke vara stor och hans sardinska majestät har kanske redan sstrukit ut den 7:de September ur sin minnesbok. Allvarsamma betraktelser tränga sig vid denna tanke ovilkorligt på hvar och en. I Neapel har emellertid ej Garibaldifesten firats med anledning af det öfver staden hvilande belägringstillständet. De 2,000 dukater, som en gång för alla bestämts till festen, skola nu i stället utdelas till välgörenhetsanstalterna. Underrättelserna om Garibaldis eget helsotillstånd äro temligen ense deri, att hans sär ej äro farliga; men uppgifterna ötverensstämma ej med hvarandra i afseende på några detaljer. Sålunda säga somliga, att kulan ännu icke blifvit uttagen ur foten, andra att den blifvit det, hvilket senare är det troligaste. Det vill äfven synas, som att generalen tros få ligga länge. Det utspridda ryktet, att Garibaldis anhöriga, hans son och svärson, blifvit förvägrade tillträde ull honom, är falskt, såsom man väl kunde förmoda, enär en sådan grymhet å regeringens sida skulle vara alldeles onödig. Deremot har en del andra personer, som eokt tillträde till den sjuke, ej inslappts. Angående sättet, hvarpå man skall å laglig väg förfara med generalen, öfverensstamma ej uppgifterna. Enligt Gazette di Torino önskar ministören, att processen skall utageras infören militärdomstol. I händelse en sådan förklarade sig incompetent, skulle regeringen, enligt samma blad, lägga saken under pröfning af en konferens utat generalprokuratorer. Morning Post deremot forklarar sig med bestamdnet veta, att senaten skall döma i målet. La France påstår, att Ratazri tänker hos parlamentet, — hvilket nu säges ej skola sammankallas förrän i oktober, då kejsar Napoleon slutat sin badsejour i Biarritz — begära fullmakt att ställa Garibaldi och de med honom anklagade deputerade inför rätta. — Slutsatsen at dessa olika vorsioner är måhända den, att regeringen ännu tvekar om huru den skall göra, fastän deputerade kammarens president forklarat sig ej kunna officielt interpellora ministrarne angående häktandet af vissa deputerade (såsom bekant, är Garibaldi äfven deputerad). Det finnes derföre kanske ännu forhoppningar qvar, alt man ger amnesti, isynnerhet som folkviljan på det bestämdaste uttalar sig derför, ett ganska slående tecken, att Ratazvi skall, om han fortfarande går på med att isolera regeringen, befordra anarkien. Man eger dessutom ännu ett skal att hoppas på ett slags kompromiss deri, att en domstols ransakning af Garibaldi skulle nodga denne att draga fram i dagen åtskilliga tör konungen obehagliga saker, eftersom det är allmänt bekant, att de båda krigarne stått i ständig brefvexling med hvarandra, ända tills för kort tid sedan. Vi nämnde folkviljan och afsågo dermed de sig upprepande resningsförsöken i ltaliens och Sicillens städer. Detta har isynuerhet varit förhållandet på Sicilien, der det iillochmed kommit till åtskilliga strider mellan regeringens trupper och flere kolonner af garibaldister. Dessa senare ha dock blifvit slagna och ledarne tillfångatagna. I La Spezzia ha äfven oroligheter egt rum. Folkmassor skockade sig under rop af: lefve Garibaldi! men skingrades åter, då de sågo några italienska örlogsfartyg lägga sig i slagordning utanför fästet Varignano, der Garibaldi befinner sig. Förstärkningar ha emellertid anländt, på begäran, till dessa platser. Pallavicinos officiela berättelse om händelsen vid Aspromonte har nu anländt till Turin, men regeringen dröjer dock, obegripligt nog, med att offentliggöra den. Cheferna på de båda fregatter, som i Catania läto Garibaldi passera och öfvergå till fastlandet, hafva nu anländt till Genua och tillsvidere förte till fästena San Giuliano och Bogatto. Man tyckes vilja statuera ett exempel, och amiral Persano tänker derjemte gruudligt rensa flottan från de mer eller mindre garibaldiska elementer, som der äro, enligt hans eget medgifvande, ganska rikligt representerade. Marinministern, Persano, förordar i allmänhet inom konseljen de yttersta våldsåtgärder. Medan italienska regeringen på dettaa sätt anstränger alla sina muskler, för att sås mycket som möjligt undanrödja spåren af den orkan, som så nyss strukit öfver halfön, för P att såmedelst efterkomma Frankrikes önskan u och smeka dess kejsare, inskränker denne d sig till sitt: vänta! Men för att under tiden sk hålla franska folket någorlunda vid lynne, genom att ej alldeles afstänga det från utsig-( ten till en önskad losning af den romerskat frågan, skickar han fram än en, än en annane al sina tidningssatelliter, for att på olika sätt! p vända frågan än så och än så, till man slut-t ligen finner sig utträkad deraf (en gammalst metod). Nu senast har sjelfva själen i densk gåtofulla tidningen ,,La France, hr Lague-8s ronnigre, börjat offentliggöra en följd at brefsn om lösningen af den romerska frågan. Detlo — — — — ken Am KR AR mm mm Am AR LL —2 — — Oo — — dd