Göteborgsposten – 10 september 1862, sida 2

, som kände honom, och det kunde icke anat vara, ty sallan har i ett menni-kohjerta ott så mycken redlighet, så mycken trofast eder som hos honom. — På senare åren ngreps han af ett hjertlidande, som underräfde hans helsa och krafter; likväl arbetade an alltjemt och hade ämnat att till den snart örjande terminen återtaga sina göromål som rosessor; men han blet plötsligt hädankallad rån universitetet och dess ungdom och från tamrater och vänner, som alltid skola bevara ans minne i kärlek och saknad. Engelska eskadern. Följande episoder rån eskaderns besök å Köpenhamns redd omalas i Snällposten: En dag fördes så många passagerare till fartygen, att ångbåtarne ej nunno att taga alla tillbaka igen innan det blef mörkt, så att ett temligen talrikt sällskap, deribland flera damer, fingo stanna qvar natten öfver ombord, troligen till surpris för både värdfolk och gäster. — Köpenhamn hvimlade de dagarne af uppsluppna Albions söner. En dag, då en svärm al dessa gäster gick på en gata, fingo de ögonen på en utstående sadelmakareskylt, föreställande en ridsadel. Då ulltälligtvis en stege stod i närheten, så sat tes denne till väggen och en af sällskapet klef upp och satte sig att rida på skylten. Men knappt hade han kommit i denna ställning, förran kamraterna togo bort stegen och lemnade ryttaren i sticket. Men denne var icke rådvill, utan med engelskt lugn klättrade han uppåt väggen der han såg ett fönster stå oppet, praktiserade sig in genom det-amma och höll på att skramma lifvet af en gammal fru, som icke väntade visit den vägen. Han helsade artigt på gumman och gick så genom dörren ut och kom ned på gatan, tor att åter söka upp sina lustiga bröder. Lagarne ändras. En sjöman, som på många herrans år ej varit i säderneslandet, men i dessa dagar ankommit till Ystad, var för några nätter sedan ute och roade sig litet med slagsmål. Härtör blef han vid rådnusrätten dömd till 70 rdrs böter och 12 rdrs ersättning till vittnen. Han visade sig mycket öfverraskad då han erfor aut priset på dylika, oskyldiga aftonnöjen nu för tiden stigit så betydligt. Vansinnighetsepidemien i Stockholm synes ännu ej bafva lagt sig. Sålunda berätas i Tidning för Södermanlands län af d. 5 September: Den 1 d:s har en okänd, bättre klädd mansperson af ungefär 50 års ålder, med ljust hår och grå mustacher, blifvit funnen hängande död i en snara, gjord af en ilkerhalsduk, fästad vid en ledstång invid allmänna landsvägen ofvanför torpet Nästorp i Lilla Malma socken. Nämnde person, som innehade ett fickur af guld samt bar på ett af fingren en guldring, inuti märkt med bokstäfverna C. G. B. 18 w46, hade förut varit sedd i Malmköping samt på vägen deremellan och Sparreholm. Han torde varit rubbad till sorståndet samt förmodas vara från Srockholm. Chefen för danska gymnastikväsendet general la Cour har, åtföljd af en adjutant, öfverrest till Sverige, tör att inhemta värmare kännedom om den svenska gymnastiken, sådan den tillämpas vid våra elementarläroverk. I thorsdags åsåg han i Malmö gymnastikösningarne med dervarande högre elementarläroverks yyglingar, dervid han uttalade sin tillfredsställelse både med lärarens hr N. Santessons skicklighet och nit, samt med lärjungarnes raskhet och vunna färdighet. Vid lägret på Gardemoen befinner sig en hautboist Iver Moe at bergenska brigaden, -om forliden månad firade sitt tjenstejubileum. Han inträdde år 1812 i militärtjensten, endast 12 år gammal, och har sedan genomgått alla de grader, hvilka tillhöra en anställning som musikos. Under dessa 50 år har han tjent under 6 konungar, och alltid varit i besittning af såväl sina förmäns som kamraters aktning och vänskap. Han har lika raskt som någor 20-årig soldat i år gjort marschen till lägre till tots från Lerdal, och uppfyller alltjem! med intresse och ifver de pligter honom ålig ga som militär. Prins Christian till Danmark anlänae d. 4:de tll Brissel och mottogs vid bangår den af hertigen at Brabant och grefven a Flandern. Via konungens taffel på aftonet voro, förutom honom, närvarande de 3 engel ska prinsessorna Helene, Louise och Beatria och d:o prinsarne Arthur och Leopold, gret ve Russel, mr Paget och den danske minr a oc Di såll haran Biule-Brahe