Göteborgsposten – 10 september 1862, sida 2

och telegrammer öfver hela Norden, att skeppsarten mellan de trenne rikena betraktas som nländsk. Vi vända oss ej med vårt förslag till förnäma eller lärda pedanter, icke heller till diplomatiska eller byråkratiska småkrämare, utan till allvarliga, upplysta män, hvilka vilja en ömsesidig nyttig utvecklivg af Nordens materiela krafter, och det stora flertalet i de 3:ne rikena, som vet, att konung Frederik och konung Carl såsom goda folkrepresentanter hellre vilja se sig ihågkomna genom för folken nyttiga lagar än genom dyrbara statyer eller dylikt. Är det nödvändigt att bevisa, huru fördelaktigt det skulle vara för de å:ne rikena, om deras handel och omsättning befriades från de hinder och förluster som uppstå genom skilnad i mynt, mål och vigt? Vi tro det icke. Danska riksdagen har ej ansett det kunna vara annat än gagneligt att göra en början, geuom att, om vi minnas rätt, för en 10 är sedan enstämmigt antaga ett lagförslag, som förklarade den svenska och norska specien för god betalning 1 alla kongl. kassor, men fastän icke ett en da förnuftigt ord kunde invändas mot förslaget, blef det dock nekadt sanktion. Sedan dess har man ofta påmint om saken, men förgäfves: lika ofta har det finansministeriela svaret uteblifvit. En vigt, lika kilogram, gäller nu i Frankrike, Belgien, Hollund, Norra Tyskland, Danmark och Norge; att bibehålla en annan i Sverige kan icke vara annat än skadligt för detta land, men är det älven för granniänderna. Är det annat än barbari, att hindra omsättningen mellan de svenska och dauska städerna genom skeppsafgifter, lika hoga som om Skåne och Själland vore skilda från hvarandra ge: aom Atlantiska Hafvet? Det man ser är några båtar, hvilka fara mell an dessa närbelägna kuster, det man icke ser, är den betydliga skeppsfart som skulle ega rum, den anseniiga handel, som skulle uppstå, om de tunga afgilterna upphäfdes. Då det eiskandinaviska sällskapet ännu lefde, höll etatsradet V. Rothe ett föredrag öfver det nyttiga af en tullförening mellan de nordiska rikena. 16 å 17 år ha väl sedan gått till ända, utan att ett enda steg tagits, för att föra den handlande delen af skandinaverna närmare hvarandra: under denna tid har mycket mynt slitits upp i omkostnader vid köp och försäljning. Efier den erfarenhet man har, torde det ej vara svårt att bevisa att ett lågt, gemensamt pris på brefmärken och telegrammer rent af skall bli till nytta för finanserna; men äfven om den fördel man väntade ej hastigt nog skulle visa sig, skall dock knappast någon kunna neka till, att en sådan åtgärd skulle alstra väsentliga indirekta fördelar genom att skapa och utvidga handel och omsättning. Det tinnes likväl finanskarlar, hvilka inse, att statskassan kan hafva stora inkomster på andra vär gar än dem, der bommar alpressa personer sin vissa skilling. Om denna plan till ett minnesmärke för konungabesöket godkännes, så låtom oss hoppas, att innan den skandinaviska ungdomen ater kommer tillsamman med sina förhoppuingar på Nordens enhet och lycka, skola Nordens affärsmän träda tillsammans och allvarligt arbeta på att upplysa regeringarne om hvad som gagnar det gemensamma bästa. Må man idka så kallad praktisk skandinavism. Intressant politi-kframställning.Augeburger allgememe Zeitung berattar, att den preussiska regeringen tänker, såsom sista medlet för genomdrifvandet af sina fordringar 1 afseende på militärbudgeten, framlagga för kamrarne en utförlig frawstållning at den preussiska politiken, isynnerhet angående negeringens ställning till de brännande frågorna i Tyskland och utlandet. — Det skulle onekligen kunna vara at stort intresse tör oss i Norden att läsa en sådan framställning. Filialhank i Venersborg. Land-bösdingen grefve Sparre har till d. 18 d:s utlyst ett sammanträde i Venersborg med de afstadens och ortens invånare, hvilka intressera sig for inrättandet af en filialbank i Venersborg, hvilken anses nödvandig för afbjelpande at den brist på penningar, som inom orten är rådande för det stigande spekulationsbegäret och den ökade foretagsamheten. Dödsfall. I Snällposten läses: Den 5 1 — — — 2 Nn . September afled i Lund astronomie prosessorn — derstäses Mortimer Agardh etter en lefnad af 49 år och 8 månader. — Professor Agardb egnade sitt verksamma lit icke blott åt de vetenskapliga studier, som närmast tillhörde hans ijenstebetattning, utan äfven åt flera andra umnen, derioland specielt åt finan-läran och bankvåsendet, och han hade i denna riktuing förvärfvat sig ett stort anseende både för sina sunda å-igter och för den ovanhga klarhet och reda, hvarmed han allud munthgen eller skrifthgen framlade sina tankar. Han var i denna väg en auktoritet, hvars ord gäll de mycket. Filialbanken 1 Lund har för sin framgång mycket att vacka hans omtanka och Som riksdagsfullmäktig egde han verksamhet. — mL stan Annnl Svgl AÖ24. nT2