Göteborgsposten – 6 september 1862, sida 2

Rättegangsoch Polissaker. Rådhusrätten. Torparen Johannes Isaksson från Svalered i Ahle bärad, hvilken såsom förut härstädes blifvit beättadt, den 24 sistl. juli på ångtartyget Lilla Edet från torparen Jonas Andersson tillgripit en säck nnehällande ett bref med inneliggande 8 rdr, ett pund rågmjöl, ett pund ärtmjöl, kaffe och socker, nägra sillar och en silfvertumlare, fick i onsdags sin dom i rådhusrätten. Andersson hade aflemnat säcken ombord på ånglartyget for att derifrån öfverlemnas till hans hustru. Senare kom Johannes Isaksson ned på ångbåten och stoppade Anderssons säck i en annan, hvilken Isaksson sände till sin hustru, likväl efter att förut ha ur Anderssons säck borttagit brefvet och siltvertumlaren. Då Anderssons hustru, vid ångbåtens ankomst till Lilla Edet, icke fann de från mannen väntade sakerna, hade hon sett efter i den säck som Isakssons hustru emottagit och deri ganska riktigt funnit sina matvaror. Sedan detta blifvit bekant, anställdes visitation i Anderssons bostad i Nya Haga, då såväl siltvertumlaren som 5 rdr af de stulna penningarne igenfunnos hos honom. Isaksson erkände inför rådbusrätten sitt tillgrepp och blef, då han ej förut varit för stöld straffad, dömd att böta det stulnas tredubbla värde med 51 rdr 78 öre eller att, i brist på medel för böternas gäldande, undergå 11 dagars vatten och bröd, samt dessutom att hållas till tre månaders straffarbete, hvarförutan han skulle med 3 rdr 53 öre ersätta målsegaren de penningar och matvaror som denne ej återsätt. — Gossen Carl Johan Hansson, hade de sista dagarne i törl. juli månad begått åtskilliga tillgrepp, för hvilka han, såsom vi törut berättat, först på en sexårig gosses angifvelse hos en poliskonstapel blef anhållen. Han befann sig då i en källare ute på Stampen, der han visat sig ha mycket penningar, hvilket väckte den omnämude sexäringens uppmärksamhet. Vid poliskonstapelus tillfrägan, hvar han erhållit penningarne, erkände han efter något nekande, att han från skepparen Anders Berndtsson och i kajutan på dennes vid Lilla Bommen liggande jakt tillgripit sjutio rdr, af hvilka han blott användt ett par riksdaler. Dessutom har sedermera blifvit bekant, att gossen från en skeppare från Grebbestad vid namn Öarl Johansson stulit ett silfverur med dubbla boetter, hvilket han sade sig derefter ha försålt for tyra rdr till en arbetskarl i Galgkrogarne, hvars namn var honom obekant. Vid förofvandet at denna stöld bade så tillgått, att gossen kommit ombord på Carl Johanssons jakt Vandringsmannenoch begärt att på densamma få tillbringa natten, emedan han nu vore utan bostad, men fått löfte om att följande dag bli intagen i en skola. Tillätelsen lemnades, hvarefter jaktens besättning, som var uttröttad af strängt arbete, tungt insomnade. Vid deras uppvaknande befanns det, att skepparens ur, jemte hans portmonnä, innehållande 3 å 4 rdr samt några gamla silfverhynt, voro försvunna. Äfven denna stöld erkände pojken under förhören, likasom att han från en dräng vid Mölnlycke, från en sockerbruksdräng vid Mölndahl samt från en mamsell