Göteborgsposten – 3 september 1862, sida 2

är icke finnas något ångsartyg, som afgår ån Köpenhamn om morgonen och tillbaka m aftonen. Man har blott tänkt sig möjligeten att svenskar vilja göra turer till Köenhamn, ej att danskar hafva något att vilw se eller uträtta härofver. Detta är dock tt stort misstag. Det är just den omständiget, att danskarne nödvändigt skola stanna är natten öfver, som gör att besöken derirån äro färre än de kunde vara. Jag har ört många i Köpenhamn och på landet dermkring boende, som högligen förundrat sig fver den brist på eftertanka hos ångbåtsrelerierna, som beröfvar de på Seland boende illfället att få göra en färd hitöfver på en lag och tillbaka igen. Det är mycket troigt, att annars en mängd resande skulle anända, dels för att bese Lund, dels för att faa upp till Stehag och de öfriga vackra trakerna vid Ringsjon. Det är temligen troligt, itt stora skaror skulle under vackra sommarlagar göra dessa färder från Köpenhamn, så snart de kunde komma hem samma afton tillbaka, och det ångbåtsbolag som ville rätta urerna derefter skulle mycket säckert hafva sitt besvär i den vägen mycket godt betaldt. stället kifvas man nu om att gå nästan alldeles samtidigt samma väg rundt om på alla stationer kring sundet, hvilket är mycket opraktiskt. Att de sex dagarne i veckan två ångfartyg, och två dagar tre, gå med blott en eller halfannan timmas skilnad härifrån vid middagstiderna till Köpenhamn är alldeles förmycket och gör att de passagerare, som godt och väl kunde fraktas af ett fartyg, na delas på två eller tre. Ett utländskt bolag lärer ämna, då en större sträcka af jernvägen blir färdig, att sätta i fart en ångbåt, som skall gå dagen igenom fram och tillbaka mellan Malmö och Köpenhamn, med blott en half timmas uppehåll på hvarje plats; men det dröjer troligen flera år innan detta projekt kommer att blifva satt i verket och dessförinnan skulle denna anordning i turerna som här är nämnd, bereda fördelar både för ångbåtsbolagen och för publiken. Redaktrisen af Arboga Tidning, mamsell Louise Soderqvist, uppmanar i varma ordalag. Arboga damer att föranstalta en exposition af handarbeten till förmån för dervarande skarpskyttekår. Qvinnor i Arboga! heter det i slutet af uppsatsen, gören en sanning af den vackra frasen: hvad qvinnan vill det kan hon. I, bättre lottade! afstån för en gång från ståndsskilnad och fördomar, ställen er i spetsen för och förenen er med de öfriga, kanske mindre salongsvana, men säkert icke mindre fosterländskt sinnade qvinnorna, och I skolen genom gemensamt arbete kunna skänka icke allenast en fana åt Arboga skarpskyttar, äfven gevär åt de medellösa bland dem! — Heder åt hvarje qvinna, som tänker och handlar så och sträfvar efter något ädlare än att vara en grann modedocka på fåfängans marknad. Industrielt. Som bekant, yttrar Norrkopingskuriren, upprattades för ett par år sedan ett bolag för upptagande af bränntorf och dess beredande till coakes jemte åtskilliga biprodukter såsom fotogen m. m. Stället för bolagets verksamhet var i narheten af Norrköping, vid Hillersta. Bolaget hade sin ord. bolagsstämma d. 27 Aug. Tyvärr hade resultaterna af dess företag ej svarat till förvantningarne, vare sig att klimatiska förhållanden göra torfven till det afsedda andamålet otjenlig eller af någon annan anledning. Vid bolagsstämman beslöts således att sammankalla extra bolagsstämma nästk. Oktober, för att afgöra om bolagets fortfarande. Under tiden skulle arbetena inställas samt de närmare förhållandena med torfämnets beskaffenhet undersökas af sakkunniga personer. Nytt ängfartyg. Den 28 Aug. lopp af stapeln vid Motala mekaniska varf i Norrköping ett ångbogserfartyg för transporterande af timmerflottar, tillhörigt brukspatron Axell i Sundsvall. Fartyget, som är försedt med maskin af 40 hästkrafter, håller i längd 86 fot 8 tum, i bredd 17 fot 10 tum samt är 6 fot djupgående. Björnsangst. I Uernösandsposten berättas: En björn har nyligen hlifvit fångad på Ärsta bys skog i Dahls socken. Tvenne personer hade nemligen för en tid sedan utlagt ett slagjern på det ställe, der björnen nergräft qvarlefvorna af ett kokreatur, som han slagit der i trakten. Ett par bönder påträffade sedermera Nalle, sittande fast i jernet, hvarom de skyndsamt underrättade sina grannar. Man