Göteborgsposten – 3 september 1862, sida 1

bel och denne till Lloyds-bolaget att natten still d. 8 April hade, 40 mil från ön Lemnos sett skepp blifvit sedt i häftig brand, hvilken såännu mera ökades af en stark blåst, som då var rådande. Tre månader förflöto utan att Possidhon ankom till England, och hrr Bevan Cole C:o började derföre ansätta mr Abbott för att återfå sina penningar. Abbott vände sig till Calvert och denne svarade med ett bref, i hvilket han uttryckte sin fruktan för att skeppet kunde ha gått förloradt. Det hade lemnat Dardanellerna den 6 April, och den 8 sågs nära intill Lemnos ett skepp i häfug brand — såsom det var antagligt att fallet skulle bli med ett oljeskepp ifall ett dylikt råkade i brand. Mr Calvert började derföre hysa mycket allvarsamma farbågor för detsamma. Då mr Abbott inhemtade detta, skref han till Calvert att insända vissa dokumenter, som voro nödiga, för att utfordra assuransbeloppet för skeppet. Hans svar var mycket karakteristiskt, Han ville skrifva till den turkiske köpmannen och underrätta honom om hvad som borde göras, för att utfå assuransen ifall skeppet, såsom man fruktade gått förloradt. Å andra sidan, skref han, inser ni väl att då jag är agent för Lloyds måste jag söka inhemta alla de upplysningar som möjligen kunna fås, och snarare söka skydda bolaget för förlust än hjelpa andra att återfå deras penningar. Jag bar flera gånger gjort bolaget stora tjenster i detta afseende. Vid detta stadium af affären synes det iha blifvit hr konsuln klart att hans historia om Possidhons brand behöfde bekräftas genom kraftiga bevis. Han framställde derföre ett förmodande, att skeppet blifvit äntradt och uppbrändt af grekiska sjöröfvare, hvilka vid den tiden kryssade i arkipelagen, och att besättningen varit dessa piraters medbrottslige. Sedan han sålunda brutit isen, giok han ännu ett steg längre och kastade en misstanke på vännen Hussein Aga. Mr Oalverts misstankar voro dock på den tiden ej inskränkta till honom allena, utan i vidsträcktare mån delade af Lloydsbolaget sjelft, och följden häraf blef att i sistl. januari månad en särskild agent sändes till Constantinopel för att taga reda på affären. Resultatet blef att det ej fanns någon sådan person som Hussein Aga lika litet som något skepp med namnet Possidhon, att den turkiske vännen, skeppet och sjöröfvarne voro en myth, som födts i mr Calverts egen rika fantasi, och att denne herre vid sina operationer synes ha haft god hjelp af britiske konsularagenten i Tenedos, en grek vid namn Tolmides. Förut hade nemligen mr Calvert till mr Abbott sändt följande fyra dokumenter, för att derigenom bestyrka afskepparens rätt att utbekomma assuransen: 1:o Ett certifikat från hamnkaptenen i Tenedos, hvilken hamn Possidhon skulle tillhört, om dettas afgång derifrån. 2:o Ett certifikat från konsularagenten i Tenedos, bekräftande det föregående, äfvensom att inga underrättelser sedermera kunnat inhemtas om detta skepp. 3:o Certifikat från konsulatet i Dardanellerna öfver resultatet af undersökningarne angående skeppet och lasten. 1:0 Certifikat från Samosagenten öfver en uppgift af en viss sjökapten om vatt man sett ett säkerligen med olja lastadt skepp vara i brand. Sedan ofvananförde fakta kommit i dagen beslöt loydes agenten att anställa en legal undersökning, och man erhöll en häktningsorder mot Calvert. Men denne hade anat oråd och flytt. Med Tolmides, som deremot stannat qvar, anställdes en undersökning, äfvensom med de öfriga, hvilkas namn befdnno sig på nyssnämnde dokumenter. Tolwides upplyste vid förhöret att de dokumenter, som buro hans konsulat-sigill, voro falska i afseende på deras innehåll och att Calvert erhållit Tolmides un