Göteborgsposten – 1 september 1862, sida 1

A — — — — af klimatets skadliga inverkan samt arbetets modor, och man måste derföre iuföra negrer från Jamaika, hvilka tack vara sin kosmopolitiska natur här mådde förträffligt. Dyrheten i Panama är numera ej så ytterlig som den var för tio år sedan, då man törst reste till Californien och det ännu ej fanns någon jerväg, utan man måste foretaga resan öfver näset dels på mulåsnor och dels i små kanoer. För 3—4 dollars om dagen får man i hotellerna god bostad och mat. Det dyraste är tvättlonen. Man betalar för tvätt af ett dusin skjortor 2 dollars. I ett klimat, der den vid renlighet vane europten så ofta måste ombyta linne, uppgår denna utgiltspost, tillochmed för personer, som ständigt bo i landet, till 25 å 30 dollars i månaden! Man anser det derföre tor billigare att bortkasta vissa toilettföremål, då de blifvit smutsiga, och anskaffa nya, an att för tvätt af de gamla betala ett så oerhördt pris. Det nordamerikanska bolag, hvilket besörjer den direkta förbindelsen emellan NewYork och Californien, har träffa så utmärkta anstalter, att passagerarne vid sin ankomst till Panama genast blifva befordrade med en särskild liten ångbåt från jernbanstationen, hvilken ligger tätt vid hafsstranden, till det stora skeppet, som är bestämdt att föra dem till Californien. Hela transporten öfver Panamanäset ai 700—-800 passagerare med deras för det mesta mycket tunga reseelfekter upptager, jemte deras återinskepniug på vestliga kusten knappt tio tummar. Värdshusvärdarne i Panama lida visserligen betydligt härpå, ty då fordom ingen passagerare gick öfver näset utom att ätminstone lefva upp en dollar, så passera de nu i hundratal utan att sätta sin fot inom staden. Bolaget för trasikl:nien emellan Newyork och Ualitornien har blifvit mycket motarbetadt al en s. k. Opposition Line, en äkta amerikansk institution, hvilken söker att grundlägga sin egen tillvaro genom att åstadkomma konkurrentens undergång. Man får visserligen understundom ätven i Europa se dylika företag, men sin yppersta utveckling hafva de dock nått i Amerika. Fordom var afgiften för en däckspassagerare från Newyork till Californien eller tillbaka med begagnande af jerubavan öfver Panamanäset 160 dollars. The Opposition Line nedtryckte passagerarealgisten ull 25 dollars, och då af detta belopp 25 dollars tillfoll jernbanebolaget, så återstodo för den öfriga passagen emellan Nevyork till San Francisco blott 10 dollars. Och likväl besorjas sjoresorna på stora praktfulla ångbåtar. För den stora allmänheten har detta utan tvifvel varit en stor fördel, och till följe af detta billiga pris har på senare tiden en helt egendomlig befolkning begitvit sig till Californien, Förut var det blott atventyrare, spekulanter eller mera bemedlade personer, som kunde rikta sina blickar mot guldlandet; nu åter ditesa äfven fattiga men arbetsamma handtversare. Länge kunna dock dylika väghalsiga öretag icke uppehållas. Det är en kamp mellan det större och mindre kapitalet; den som har rygg att bära de betydliga första örusterna blir segrare. Understundom händer let också att en öfverenskommelse, a compronise, ingås. En dylik förlikning utfaller dock ganligen till allmänhetens skada. Ty för att någon mån betäcka den lidna förlusten fasttällas af de hittills fiendtliga bolagen lika ;öga priser, hvilka de bibehålla ända tills de ter råka ut för någon konkurrent. Helsotillståndet i Panama är, ehuru unler den våta årstiden temligen dåligt, likväl ida bättre än förut. De brokiga dosor med inapiller, hvilka man eljest brukade bjuda mkring i sällskaper, liksom snusare bjuda på nus, bli allt sällsyntare. Icke heller är bru