Bref från Sverige. Af Erik Bögh. IV. Huru vackert och behagligt ställe Stockholm än må vara, så vågar jag dock ej trötta mina läsare med vidare beskrifningar deröfver. Min permissionstid nalkas sitt slut, och resan går hemåt. Denna gång välja vi en annan väg. Vi gå ombord på ett af de många ångfartygen, hvarigenom Stockholm underhåller förbindelsen med närmare eller aflägsnare liggande städer i landsorten — det är otroligt huru många sådana ångare som ständigt ligga vid skeppsbron. Jag frågade en handlande huru många dylika fartyg det fanns som underhöllo reguliera turer med hufvudstaden, och fick till svar: nÖfver halfannat hundrade. Vi gå öfver Mälaren, men denna gång hvarken till Upsala eller Södertelje. Vi skola till Arboga. Hvilken märkvärdig sjö denna Mälaren är!