Göteborgsposten – 29 augusti 1862, sida 1

St!... vinden rör sig deruppe i furans stolta topp! igenom den slumrande skogen en muskelryckning lopp; men med en suck allenast dör lifvet åter ut, stilla och stumt är allting den nästa minut. Tankfull, men utan ljudknäpp, står skogen igen, tigandets höga visdom från sekler bor i den ; och mellan de höga stammar på sväfvande tå, betänkliga, tysta andar, likt somnambuler gå.