Göteborgsposten – 28 augusti 1862, sida 2

1 aren en gång hunnit öfver detta, då han veat och velat se med oförvilladt öga i djupet f folkets inre väsende och så framställer letta i konetens bilder idealiseradt, men sannt ch ej förklädt, då skall han ha kommit in på len rätta stråten. Den vefterklang!, som vi wu väl ofta finna i hans alster, skall då vara orta och hans egen originalitet stå fram skäare och renare. Att förf. nu i massa ger ut una gamla arbeten uti nya upplagor, och att an ej på någon tid uppträdt med nytt, anaga vi vara oss ett löfte om att vi snart hafva att af hans hand vänta en större, mera helgjuten teckning ur detta folklif, som just han bör vara rätta mannen att skildra, då han väl en gång öfvervunnit svagheten att uppskatta just det stora för ringa, och det lilla för stort. — I den förträffliga danska Illustreret Tidende fanns i fjol inryckt en foljd af fina och humoristiska teckningar ur den danska hufvudstadens folklif. På dessa teckningar träffades alltid vår blick af en liten, originel figur, en sann och mästerligt återgifven typ. Denna figur var en jutsk klockare (Degn), Anders Tikjöb, hvars reseminnen utgöra den text, till hvilken nämnda teckningar äro illustrationer. Dessa reseminnen utmärka sig för en lekande och lätt stil, hållen i den osökta danska formen. De halva också slagit så an i Danmark, att förläggarne af Illustreret Tidende ansågo sig böra utgitva dem särskildt i bokformat. Första upplagan är redan utsåld och 2:dra upplagan (eller rättare 3:dje) har kommit oss tillhanda. Vi tro att de lifligt hållna skildringarne ur Köpenhamnslifvet jemte de ypperliga teckningarue äfven här i landet skola skaffa buken utbredning. — Vi hafva förut anmält en frihandelsförening, hvilken blef stiftad i Köpenhamn vid slutet af senaste danska riksdagen, och hvars syftemål är att vinna allmänna opinionen åt trihandelns principer och efterhand bilda ett mäktigt parti, som skall ha nog makt att genomdrifva nämnda sig allt mera utbredande grundsatser. Såsom medel harför och äfven såsom en sammanhållningspunkt utgifves på soreningens bekostnad Frihandelsforeningens Tidskrift, af hvilken andra och tredje häftena nu kommit oss tillhanda. Deras innehåll förtjenar äfven hur, i Sveriges vigtigaste handelsstad, all uppmärksamhet och utgör: Tulltarifken i ofvergångtillståndet, med särskildt fästadt afseende på industrien; Om förhållandet mellan Englands utveckling och skyddsystemet, af Cavour; Två artiklar af Bastiat; Foreningeuns angelägenheter. Tidskriften utkommer hvar sjette vecka och bidrag, äfven af personer som ej tillhöra förevingen, emottagas och, om de gillas, honoreras. Vi föreställa oss att vi i denna tidskrift möjligen kunna få en organ, som äfven skall vilja upptaga sträfvandet for, framför allt, nedbrytandet af de traditionela skrankor, som ännu resa hinder mot en lifligare samlärdsel mellan de trenne skandinaviska rikena. — Slesvigske Provindsialefterretninger är titeln på en i Slesvig månatligen mkommando tidskrift, hvilken, under redaktion af kanslirådet Juel och medlemmen af den kongl. apollationsrätten för Slesvig Fr. Knudsen, på ett eles förtjenstfullt och ganska opartiskt sätt redogör för en mängd af Slesvigs forhallanden. Åt dem, som här i landet vilja närmare taga reda på den egentliga ställningen i detta så omtvistade hertigdöme, torde vi med skäl kunna rekommendera denna tidskrift. — FP — — — såre Sverige på verldsut-tällningen. I Börsenhalle läsa vi följande, smickrande om: döme öfver den svenska afdelningen vid verld-utställningen i London: Sterige har denna gång öfverträffat alla förhoppningar, ieke allenast med afseende på sina minerala och skogsprodukter, genom hvilkdet redan år 1851 tilldragit sig den störste uppmärksamhet, utan äfven i hänsyn till der stora rikedomen af sina industriela artiklar hvilka intaga en högst sevärd plats bland ut ställningens 35 klasser och representera 608 utställare. Att det svenska jernet, isynnerhet fö sin starka magnetiska halts skull så passande lill beredande af stålet, redan åtnjuter de högsta erkännande, är alltför bekant, att de skulle behöfva något vidare omnämnande; met vi finna, att det, oaktadt detta jerns af na turen goda egenskap till stålförarbetning oci trots de goda stälslag, som t. ex. firman F Göransson utställer, icke kan i afseende pi storleken uthärda någon jemförelse med di Kruppska stålsabrikaterna, fastän man med stor: