Göteborgsposten – 27 augusti 1862, sida 1

taket för första gängen — de, hvilkas penningar ni vunnit, voro mera öfvade och vanda. Vi lemnade huset åt två polisagenters uppsigt — och hvarenda själ af dem som bebott detsamma fördes genast i fängelse. Sedan subprefekten på sitt embetsrum emottagit min rapport följde han med mig till mitt hotel för att afhemta mitt pass. Tror ni, frågade jag bonom när jag lemnat det, ,att några menniskor verkligen blifvit qväfda i sängen, der de försökte att mörda mig? Jag har sett dussinstals drunknade män utlagda i la Morgue, svarade subprefekten, ,,i hvars fickor man funnit bref som tillkännagifvit att de kastat sig i Seinen, emedan de förlorat allt hvad de egt vid spelbordet. Vet jag huru många som varit på samma spelhus som ni, huru många som vunnit som ne, som liggat i samma bädd som nt, och som blifvit qväfda? Vet jag om de sedan blifvit kastade i floden med af mördarne skrifna, och i deras fickor instuckna, bref rörande orsaken till deras handling ? Ingen menniska kan bestämma huru många eller huru få som hafva delat det öde ni undgick. Spelhusets djefvulska maskineri har varit en hemlighet för oss — ja till och med för polisen. Döden har omhöljt det öfriga deraf. God natt, eller rättare, god morgon, mr Faulkner! Kom till mig klockan nio — till dess, au revoir I