Göteborgsposten – 20 augusti 1862, sida 1

ska besättningen i Rom, till ett oundviklig! förderf, han har redan för längesedan förntsag! allt detta, liksom salig Argus skulle gjort de hos oss, han har varnat den store mannen i Paris, den store mannen har icke velat lyssna till honom, så mycket värre för den store mannen! (Alexander har redan för 500,000 francs sålt till huset Hachette i Paris förlagsrätten till tio volymer: Bedrisster af Alex. Dumas i Italien år 1862. De hundra första arken deraf äro på förhand nedskrifna och afsända från Neapel till tryckeriet.) Under det vi dagligen och stundligen gå och vänta på de stora italienska händelserna, tjenar det till intet, att uppehålla sig vid den preussiska krigsministerens froktansvärda sorslag till en tysk flotta, lika litet som vid de nya fruktansvärda spåren i gräset efter den stora helsinglandska draken; vi ha hvarken sett draken ännu, eller den preussiska flottan. Vi ha ej heller sett prinsen af Wales riktigt förmåld, hvarken med sin lilla irländska lady eller med prinsessan Alexandra af GliäcksburgBeck; allt detta hörer endast till kategorien af saker och ting, som spöka. Ett steg framåt synes den engelska prinsens eventuella bosättning som gift karl likväl hafva tagit. Prinsessan Alexandra har blitvit förd ut till Tyskland for att tagas i ögonsigte af slägten. Mamma Victoria litar ej på porträtter och sätter dessutom största värde på inre egenskaper, på sätt att vara, på education. Vi tvifla ej på att den ifrågavarande unga prinsessan skall så till vida bestå profvet, men vi beklaga innerligt det vackra barnet att hon skall på detta sått göras till en expositions-artikel. Vi beklaga alla små sessor, som växa upp och blifva täcka och söta endast för att en gång disponeras för ed eller annan stor politisk entreprise. Förrän jag slutar i dag, ett ord af vigt! den hanoveranska katekes-rovolutionen är de: sinitist undertryckt. Lugn råder i Hanover, 0. 0.