måtte ha kostat honom mycken möda att uppsöka och decheffrera. Andra afdelningen innehöll en utförlig framställning af de skäl som ledt författaren att i sin egenskap af kyrkans tillgifne son och lydige tjenare anse sig skyldig att icke hvila, förrän han till apostlarnes efterträdare återställt den egendom som blifvit dem beröfvad i forna dagar. Författaren ansåg att han skulle varit rättfärdigad om han i yttersta nödfall, men också endast då, till åvägabringande af egendomens äterställelse begagnat omoraliska medel, utom sådane som skulle störtat honom i någon dödlig synd. Den tredje afdelningen beskref prestens andel i åstadkommandet af giftermålet emellan Maddalena Lomi och Fabio, samt det hopp han hyst att genom sitt inflytande i första rummet öfver systerdottern, och sedan hon dött, öfver barnet, nå sitt stora mål. Dernäst bevisade han det nödvändiga misslyckandet af sina planer, ifall Fabio gifte om sig samt omtalade med samvetsgrann noggrannhet tiden, då den första misstanken att denna katastrof möjligen skulle kunna inträffa, framställde sig för honom. Fjerde afdelningen framställde det sätt hvarpå intrigen med den gula dominon begynnt. Författaren beskref sig ha varit i sin brors atelier, oroad af aningar om att Fabio skulle gifta sig på nytt. Han fattade då beslutet att i alla hän