Göteborgsposten – 16 augusti 1862, sida 1

— Ä — hvad som händer, borde kunna lära vedorbörande, att större sandade platser bör sinnas för publiken, hvilken, åtminstone hvad Goteborg beträffar, alltid håller sig på mattan, n. b. denna gång på gräsmattan. Sjellva anläggningsplanen utvisar tvenne lämpliga utvidgningar af gångarne, nemligen en framför paviljongen kring musikorkestern, som dervid åfvon kunde höjas någon aln, och den andra framför kullen, der godt utrymme finnes. Man hade kunnat vänta, att direktionen för Trädgårdsföreningen skulle anslagit summan af inträdesafgifterna till det fosterländska ändamål, som konserten afsåg; men, långt derifrån, tog sig direktionen i stället anledning att inknappa på den tid, som allmänheten får vistas i parken. Eftor mycket bråk gick neml. direktionen för omkring ett år sedan in på, att tillåta allmänheten vistas i lokalen till kl. 211 e. m. Omtalade konserten slutade kl. ungefär en qvart öfver 10. Det är orimligt begärt, att en så ansenlig menniskomassa, som hår var församlad, skall kunna på 15 minuters tid hinna skingra sig; det dröjde äfven derfore öfver den bestämda tiden, helst mången, som förut ej kunnat framkomma till restaurationen, vid uppbrottet begagnade tillfället att få sig en smörgås. Vipps var direktionen framme och ställde sig med ett bart huggande svärd vid ingången till paradiset, dekreterande att ingen må efter kl. 10 e. m. uppehålla sig i sällskapets holgedom. Måtte Kungsparken snart uppblomstra, på det man må hafva en möjlighet att, fri från dylik despotism, kunna på en tristund njuta af naturen! På tal om en uppblomstring, må något nämnas om de förslag och ritningar till Göborgs utvidgande, hvilka såsom täflingsämnen inkommit till den härför nedsatta komitå. Ritningarne äro för närvarande exponerade i Musei andra våning, och den, som ännu ej tagit desamma i betraktande, må dermed skynda sig, såväl derföre att de snart nog derifrån borttagas som ock för det intressanta att åskåda realiserandet på papperet af de mest djerfva framtidsdrömmar. Ett närmare studium af dessa förslag kunde efordra flera dagars tid; men äfven ett flyktigt betraktande har mycket angenämt med sig. Djerfvast i framtidsspekulationer är den till formen största teckningen, som utkastat grundritningen för kungliga slottet å Gullbergsvassen, förlagt universitet, akademibibliotek och kemiskt laboratorium vester om gamla allåen och der bakom zoologisk och botanisk trädgård. Nya teatern har blifvit dramatisk teater, och midt emot densamma reser sig i trädgårdsföreningen Operahuset. Längre bort i samma anläggning i hörnet af Stampen och nya allen reser sig Göteborgs cirkus; Levgrenska ängarne äro parcellerade för institutioner till allmänna bildningen och ett vidsträckt fält bortom Haga är anslaget till Folktivoli. I det rymliga inloppet till Lilla bommen är en 5 utkastad, dit jernvågen blifvit förflyttad och öfver hvilken jernvagen löper. Kring hela den utvidgade staden sluter sig en grönskande ram, en nyaste all6. Djertva tankar äro här kastade på papperet, men en stor del af dem äro sanna och betogade. Det blefve för vidlyftigt att särskildt granska hvar och en af de många förtjenstfulla planerna; man kan ej heller utan äskådning af desamma göra sig något klart begrepp om dem. Detta är dock ej det enda nya intressanta som vårt museum för närvarande erbjuder. Det har under senaste dagarne, synnerligast med anledning af det kgl. besöket, blifvit af arr utställare särdeles hågkommet, hvarjemte let äfven blifvit riktadt med värderika bidrag konstafdelningen. Till dessa höra professor Molins af honom skänkta gipsmodeller till