Göteborgsposten – 16 augusti 1862, sida 1

Den gula dominon.) af Wilkie Collins. — Sannt. Jag erinrar mig att jag sade er, det jag ej önskade någon annan belöning, än det egendomliga i att gå på maskeraden i min döda siendes skepnad och vällusten af att ingifva den man fasa hvilken i forna dagar groft hånat mig ateliern. Detta är sannt. Men det är likaledes sannt, att ert experiment med grifve Fabio har uppehållit mig här i staden vida längre än jag ämnat, och att jag nu nära nog är utan penningar samt förtjenar att få betalning. Rent ut sagdt, vill ni köpa masken af mig för tvåbundra scudi ? — Jag eger icke tjugo scudi i mitt våld, och ej fem scudi som jag sjelf kan disponera. — Ni måste skaffa två hundra, om ni vill ha vaxmasken tillbaka. Min mening är ej att hota er — men penningar måste jag hafva. Jag begär denna summa, emedan detta belopp erbjudes af grefve Fabios vänner för upptäckan) Forts. fr. N:o 187.