Göteborgsposten – 15 augusti 1862, sida 1

tid att infinna sig på ateliern på samma gång hon besökte den sjuke, ju fastare hon motstod hans argumenter och böner, desto ifrigare upprepade han dem, Då hon inträdde höll han på att med en sjäderborste afdamma sina statyer, hvilka så länge stått utan tillsyn. Han fortsatte med denna sysselsättning bela tiden under Naninas närvaro och framdrog ett nytt skäl för Nanina att gifva efter, för, hvarje ny staty han kom till, men fick beständigt mottaga samma vägrande svar af syflickan som långsamt följde honom genom ateliern ned mot dörren. Luca stannade med ett nytt argument framför sin Minervastaty. Han hade redan afdammat den, mea återvände för att göra det omigen. Det var hans älsklingsarbete, den enda goda afbildning han hade af sin döda dotter. Han hade också för Maddalenas skull vägrat sälja denna staty. Då han nu för andra gången nalkades den med borsten i hand, upphörde han tankspridd att tala, steg upp på en stol för att närmare kunna betrakta bildstodens ansigte och bortblåsa några damfläckar från dess panna. Nanina ansåg detta vara ett godt tillfälle att undslippa hans envishet. Hon skulle just med ett afskedsord smyga sig till dörren, då ett plötsligt utrop af Luca Lomi hejdade henne. — Gips! utropade skulptören, betraktande den del af håret som låg lägst ned mot bystens