temligen hyggligt ut. Anna Cajsa kunde ej finna något rimligt skäl, hvarfor hon ej genom den lättaste af alla operationer skulle göra bordet till sitt, och så knep hon det. Då hon känkade af med detsamma från Salutorget, mötte hon en poliskonstapel, men sådane hade hon sett förut och lät. sig således ej förbluffa, då denne frågade henne hvar hon fått bordet. Det har jag köpt, svarade hon oskyldigt, och dermed fick hon gå. En stund senare möttes hon på Kungsportsbron af samme poliskonstapel. Hon gick då inåt staden till och bade en annan mo belt i handen neml. en spottlåda. Poliskoustapeln som undrade om det verkligen vore hennes afsigt att sätta bo och som till på köpet hört omtalas att ett bord blifvit stulet, tog madamen i litet strängare förhör och fann sig slutligen föranlåten att häkta henne. Bordet tillhörde en bagare Sandegren, hvars piga vid detsamma sålt bröd på torget, och spottlådan, som var af gjutjern, hade hon knipit i korridoren utanför galleriet i teaterhuset. Ehuru båda dessa saker tillsammans blott värderades till 1 rdr 50 öre, så torde dock Anna Cajsa bränna fingrarne på dem rätt betydligt, enär hon förut undergått bestraffning för andra resan stöld. Målet hänvisades till rådhusrätten och Anna Cajsa Lundberg qvarsitter i cellfängelset.