Göteborgsposten – 9 augusti 1862, sida 1

— —ctsseoisoacoO1tlc——— — —— oprydde sig dock hvarken om hvad hans vänner ller ovänner sade. Ingenting störde hans regelbundna dagliga vanor, och ehuru den vaksamma skandalen ofta sökte att öfverraska honom, voro dock dess bemödanden alltid fåfänga. Sådant hade fader Roccos lif varit sedan tilen från hans systerdotters död ända till Fabios återkomst till Pisa. Naturligtvis var presten en af de förste som. gjorde besök i palatset och önskade den unge adelsmannen välkommen tillbaka. Det blef aldrig fullt bekant hvad som tilldrog sig emellan dem vid detta första sammanträffande; men man gissade att något missförstånd uppkommit, ty pater Rocco förnyade icke sedermera sitt besök. Han beklagade sig ej öfver Fabio, utan nämnde blott helt enkelt, att han yttrat något som varit menadt för den unge mannens bästa, men hvilket ej blifvit lika väl upptaget som det varit menadt. Han hade derföre ansett sig böra undvika den ledsamma möjligheten af en ny sammanstötning genom att för en tid upphöra med sina besök i palatset. Man var mycket förvånad öfver allt detta, men man skulle, om ej den stora maskeradbalen för ögonblicket upptagit allas tankar, dock ha blifvit ännu mera öfverraskad af en annan besynnerlig tilldragelse i förbindelse med presten. Några veckor efter hans samtal med Fabio återvände han newligen till sina sysselsätt