Göteborgsposten – 6 augusti 1862, sida 1

2A2 Vi ekola icke söka att förutsäga hurnvida Garibaldi en vacker dag skall på egen hand lagga Rom och Venedig will det öfriga Italien, men det är afgjordt, att han allena, och ingen annan, gör att frågan icke kan dö och att regeringarne omöjligt i längden skola kunna sitta stilla och göra intet, hur långe denna otröttliga patriot än talar och agiterar, som det synes, förgäfves. Garibaldi år det nya Italiens oupphorligt ropande röst: ,Carthaginem esse delendam, och den högre politiken har slutligen blott ett enda sätt att göra hans ,ytterligheter ofarliga, det är att sjelf taga initiativet till denna ytterlighet. Vi hafva i den förflutna veckan fått den nya vattenkonsten i gång på Drottningholm och åtskilliga mil af våra jernvägar lagde till de förut för trafiken öppnade, likaledes har engelska flottan anländt till Östersjön och de bekanta japanesarne till Berlin, icke mindre hafva med , sista Bore ankommit till Stockholm fru Jenny Lind-Goldschmidt och kongl. sekreter Dalman. Jonny Lind och kongl. sekter Dalman, hvilken kombination! Hur återför den icke ovilkorligen tanken på flydda tider, ,ils sont parses ces jours de fete, då der i vårt fädernesland endast gafs en musikalisk salong och en ojemförlig primadonna! då Jenny presterade Norma och Dagligt-Allehandakritiken det enorma, då ,qvartetten spelade sin fiol så som ännu ingen, och då W. F. Dalman bestod konfoniet! Sedan dess, blifvit engelska och W. F. Dalman har ,, mot: tagit Norge, såsom salig Argus brukade uttrycka sig. Jenny Lind har för längesedar lemnat scenen, herr D. har deremot fatta posto vid sufflörluckan, rollerna ha blifvit vex lade. 0. 0.