Göteborgsposten – 5 augusti 1862, sida 1

bli glad att höra det hvilken olycka som helst träffat henne? — Men huru vann hon den första fördelen öfver dig? — Om jag fått reda på det, skulle hon aldrig haft framgång, då jag misslyckades. Allt hvad jag vet är att hon hade flera tillfällen att träffa honom än jag hade, och att hon begagnade dem listigt nog, äfven för att bedraga mig. Medan jag trodde att jag vann terräng hos Fabio, förlorade jag i stället. Nina första misstankar väcktes af en förändring i Luca Lomis uppförande emot mig. Han blef kall, försummade mig och behandlade mig till slut rent af groft. Jag beslöt mig för att icke märka detta; men en tillfällighet öppnade snart mina ögon. En morgon hörde jag Maddalena och Fabio tala om mig medan de trodde att jag var frånvarande. Jag kan upprepa dessa ord, isynnerhet hennes. Blodet stiger mig åt hufvudet och en dödskyla fattar mitt bjerta då jag blott tänker på dem. Det må vara nog, om jag säger dig, att de skrattade åt mig och att hon ... — Tyst! icke så högt. Det finnes annat folk här i huset än vi. Bry dig ej om hvac hon sade. Det blott retar upp dig till inte gagn. Jag kan förstå att de hade upptäckt... — Genom henne ... kom ihåg... allt ge nom henne!