Göteborgsposten – 4 augusti 1862, sida 2

r,J närvarande, som kunde vara derifrån, utan a han derigenom personligen förlorat någe Detta är ett innehållsrikt faktum. Att d icke lyckats amerikanska regeringen i Nev york uppväcka entusiasm för kriget, häntyde på en mycket vigtig förändring inom allmär na meningen i de atlantiska städerna. Då är möjligt, att förändringen ännu inskränker si blott till handelshamnarne och ännu icke gt nomträngt eller framträngt till de vestliga st: terna. Men såsnart det blir tydlig, att Söder icke kan fasthållas såsom en slafegande de af unionen, måste naturligtvis Newyork var mot hvarje vidare fortsättande af kriget, och det ta gäller äfven om Massachusetts och Pennsy! vanien. Ingen af dessa stater skulle gern kontrahera större skulder och underkasta sj konskriptioner, för att göra Södern till e vildöken — hvilket skulle bli den enda följ den om man beväpnade negrerna och fram kallade ett blodigt slafkrig och alla dessa sta ter skulle heldre vilja idka handel med ei oberoende civiliserad granne än lägga en gar nisons i en ödemark. Under hela kriget hafv. vi sett detta egenpyttans motiv i verksamhet Icke aktning for författningen eller frukta: för soljderna för civilisationen i Södern ha framkallat den stående protesten mot de abo litionistiska sympatierna i Europa och mo negrernas enrollering, emancipation och be väpning 1 Amerika. Nordens affärsmån inså go att hvarje våldsamt och revolutionärt af. skaffande af slafveriet skulle göra Södern gagnlöst för dem i affärsväsendet och endast bli för dem en finansiel börda. Om Penn. sylvanien icke kan sälja sina fabrikater i Södern, och om New-York icke kan vara plantageegarnes bankir och mäklare, så är dessa båda staters intresse för Unionen försvunnet. Deri ligger kanske förklaringen öfver den unionistiska stämningens aftagande i de atlantiska städerna, och det kan derföre synas mindre underligt, att mötet vid Union Square misslyckats. Men det oaktadt är början till en sådan stämning af stor betydelse. Strömmen har vändt sig. Om hr Lincoln icke kan fylla Union Square, så skall han säkerligen äfven lyckas illa med det nya truppuppbådet. Så stort är det amerikanska folkets lättsinne och nyckfullhet, att man icke kan förutsäga den ena timmen hvad som skall inträffa den andra. Men om den stora massan är mätt på kriget, skall den äfven snart gifva det tillkänna. Den första modiga stämma, som anslår den rätta tonen hos tolket, skall framkalla ett helt chorus. Det är likväl för ögonblicket icke sydtruppernas seger, eller, såsom i tro, den utländska interventionen, hvarigenom detta resultat framkallas. Det är de till Norden ständigt anländande skeppsladdningarne af sjuka och åt döden hemsallna offer från Söderns moras och det är de sårade och allt för pratsamma frivilliga, hvilka undkommo från slagfälten vid Richmond, som säkrast skola ingifva känsla af afsky mot kriget och tillintetgöra de värfvande officerarnes sorhoppningar. Det kan dröja måhända ännu någon tid; vi vilja icke uttala några profetior för 30 eller 90 dagar; men hvarje ny post stärker vårt hopp, att vi under denna sommar skola upplefva slutet å det amerikanska kriget, En särdeles pålitlig korrespondent. från Paris påstår sig nästan med säkerhet kunna säga, att kejsar Napoleon för närvarade rå det allvarligaste sysselsätter sig med den amerikanska frågan. Han skall sannolikt inom kort med kraft stöta på den engelska regeringen för en snar lösning. Men denna lösning måste, såframt den hvilar på Sydstaternas erkänande, företagas snart, för att kunna bli af någon verkan. Valen till kongressen börja i augusti och skola vara slutade i november. Om Frankike och England icke göra någonting under iden, skola samma män, som nu sitta i den merikanska lagstiftande församlingen, enligt all annolikhet bli återvalda och samma terrorism ibehällas; men om Frankrike och England lessförinnan taga några steg mot erkännandet, an förhållandet bli annorlunda. Korresp. sluar: Jag påstår mig icke kunna säga, om len nuvarande rörelsen skall medföra någon medelbar verkan; om Frankrike skall öfvertaga edningen i förväntan att England icke kan nnat än följa med, eller om båda skola handla å samma gång. Jag vet blott att Frankrike r öfvertygadt om att det nuvarande ögonblicet är det lägligaste för en enig verksamhet. Om MClellan hör man ingenting annat n att han befäster sin ställning. Han beåller sitt befäl öfver Potomacarmeen, under et Halleck från divisionsgeneral stigit till fverbesälhafvare öfver hela armå6en, eller ingit den post som Mlellan förut beklådt. Från Richmond omtalas, att derstädes för ydstaternas räkning byggts en ny Merri1 —— ———