Göteborgsposten – 1 augusti 1862, sida 3

kt., liksom intåget i Lissabon skall ega rum å brudgummens fodelsedag den 31 samma iånad. Englands nuvarande minister tyckes vara otad at stor otur på sista tiderna. Dels har nan angripit den för dess amerikanska, och els för dess kinesiska politik. Nu reser sig tt annat oväder emot densamma i den mot ingland ogynsamma stämning som för närcarande visar sig i Kanada, oaktadt denna? coloni ådagalade stor lojalitet vid dot ameriranska krigets utbrott och sörlidet år mottog brinsen af Wales med stor bänförelse. Den engelska regeringen vill, att Kanada af egna medel skall underhålla en milis om 50,000 man med en lika stor styrka som reserv, men härpå har koloniens parlament icke velat ingå, och det råder för närvarande mindre godt förstånd mellan detta och generalguvernören lord Monck. Daily News och Star, som taga parti för Sydstaterna, kasta hela skulden för den inträdda spänningen på Monck. Han har ej varit annat, säga dessa tidningar, än ett eko af lord Palmerston, som just på grund af bans obetydlighet anförtrott honom den vigtiga posten som generalguvernör i Kanada. — Times deremot angriper Kanada i häftiga ordalag; beskyller dess innevånare sor ljum patriotism, derfore att de vilja laga alla fördelarne af sin förbindelse med England, men icke bära sin del af bördan.— I engelska underhusets möte d. 25 var Kanadas militära organisation ämne tör en utförlig debatt, under hvilken lord Palmerston beklagade sig öfver, att innevånarne icke genom lampliga åtgärder ville sörja för koloniens sorsvar. Belgiens tidningar meddela nu handelsoch tjofartstördraget med England jemte motiveringen och lagförslaget, hvarmed det förelägges kamrarne till mottagande. Aktstyckena äro nedlagda på deputerade kammarens bord, och diskussionen öppnades d. 29 juli. De märkligaste bestämmelserna inpehållas 1 artiklarue 21, 22 och 23. Den engelska flaggan får Scheldetullen ersatt på samma sätt som den belgiska. Såsnart en allmän ofverenskommelse uppnåtts om Scheldetullens kapitalisering, upphör utkrälvandet af tonspenmngarne i de belgiska hamnarne I hvaremot lotsafgiften i dessa och på SchelIden, hvad Belgien angår, nedsättas med 120 pret tör segolsartyg, 25 pret för bosserångare och 30 pret för andra ångsartyg. Skepptarten befrias från alla lokalafgitter, nvarmed staden Antwerpen betungat den. Från 1:ste okt. inträder tillsvidare för 2:ne lår ett närmare specificeradt reglemente med hänsyn till engelska bomullssabrikater. For de af ull och bomull bestående sabrikater bekalas 222, pret till 1 okt. 1863 och 20 pret till 1 okt 1864. Af tryckta bomullstyger pbetalas 150 fres pr 100 kilogrammmer. Det nya fördraget skall gälla för 10 år, och ratifikationerna skola vara utvexlade före d. 1 sept. detta år. Kurfursten at Hessen Kassel skall vara missnöjd med sin nye mrikesunnister, hr v. Stiernberg, som förefaller honom alltför egenmåktig. Sålunda har ministern varit nog djerf att fatta beslut om uppförandet af en trädgårdspaviljong utanför Kölnische Thor!, utan art först forfråga sig derom hos kurfursten. Man kan häraf sluta till — heter det i en korrespondens från Kassel —, huru omfattande den krets af ämnen ännu är, hvarom H. K. H. sjelf vill besluta, och hvarigenom understundom högst beklagliga dröjsmål uppstå. Så t. ex. dröjde det ett par månader, innan ban kunde fatta beslut om härvarande posthusets afskrapning och hvitmening!-. Om de senaste tilldragelserna i Mexicc skrifves i Havanatidningar: D. 14 juni tänk: te mexicanarne angripa positionen vid Oriza ba och hade i denna afsigt låtit en 2,000 mar stark brigad besätta en höjd, som heter Cerr de Borrogo och beherrskar staden Orizaba General Lorencez hade lått underrättelse on saken och skickat 500 zuaver ut för att re kognoscera höjden; det lyckades dem att on natten öfverrumpla mexicanarne, hvarpå d ibland dem gjorde ett stort blodbad och sking rade dem åt alla håll. Den mexicanske ge neralen Love skall ha blifvit svårt sårad vi detta tillfälle. Dagen derefter angrepo mex canarne under general Ortegas befal fran männen; men då Cerro de Borrego vari de sas händer, misslyckades anfallet helt oc hållet, mexicanarne förlorade 400 man oc måste draga sig tillbaka till Aculcingo. Mexicanske presidenten Juarez har utnäm algeneral Comonfort till öfverbesälhafvare f. mexicanska trupperna. Commonsort har för arit hans kollega i presidentskapet; men de reaktionära fingo öfverhand, appgaf hsaken och drog sig tillbaka till Newyork, u I der det Jnarez fortsatte striden och slutlig: