Göteborgsposten – 31 juli 1862, sida 2

amerikanska kriget yttrar norska Aftenbladet följande: Om vi kunna hoppas, vi vilja icke säga fred, utan blott ett slut på kriget samt den förfärliga ödeläggelsen af menniskor, deras arbete och välfärd, kunna vi äfven för Norge hafva utsigt till bättre tider. Ty amerikanska kriget är orsaken till att våra trävaror nu ej finna afsättning. Genom detta krig hafva ej allenast de europeiska bomullsfabrikerna, genom brist på råmateriel, kommit i den största klämma, utan äfven alla andra fabriker lida utomordentligt, emedan deras största och bästa marknad utom Europa för dem har varit tillsluten öfver ett år. Denna brist på afsättning i nordamerikanska staterna af de europeiska sabriksoch manusakturvarorna, samt bristen på bomull derifrån, inverkar hämmande på alla företag, hindrar byggnadsföretag och är derigenom orsaken till att trävarorna ej få sin vanliga afsättning. Hvad bomullen angår, finnes hos oss visserligen få bomullsfabriker, men de äro dock mer än tillräcklige för landets behof, så att till och med partier bomullsgarn under senare tiden häritrån kunnat afsättas i Danmark. Men dessa fabriker och isynnerhet de vid dem anställda arbetarne hafva lidit och komma att lida ännu mera, om bomull framdeles skulle bibehålla sitt närvarande pris eller ej tillföras från Amerika. — Men krigets upphörande har ännu vigtigare inverkan på våra utsigter för skörden och spanmålspriserna, än för bomullsindustrien och trävarupriserna. Det blir dessvärre med hvar dag, som köld omvexlar med regn, alltmera klart, att de förut så lotvande utsigterna för ett godt år äro försvunna och att man har skäl vara orolig för skörden, icke endast i Norge utan i hela norra Europa (9. Under de senaste åren hafva England och Frankrike fått sitt största förråd af hvete och hvetemjöl från vestiiga staterna i Nordamerika; men i år är det klart, att en stor del af jorden derstädes ej är odlad, emedan all ungdom och alla andra krafter upptagas af kriget. Utförseln derifrån torde alltså iår blilva obetydlig mot förut, och derföre kommer kriget i Nordamerika att hafva den största inverkan på spanmålspriserna. Då Norge årligen importerar mellan 1 och 1!(; million t:r spanmål, är det lätt att beräkna, huru stort kapital det kostar landet för hvarje rdr som spanmålstunnan stiger i pris. Detta pris är föga beroende af landets egen skörd, utan hufvudsakligast af tillståndet i Europa, och de europeiska spanmålspriserna äro nu i långt högre grad än förut beroende af tillförseln från Nordamerika, emedan denna fyllt större delen af behofvet. Det beror på skörden i Norge huru stor qvantitet spanmål som dit behöfver införas, men priset på varan bestämmes af förhållanden som ligga utom landet. Om man antager såsom medelqvantitet af införseln 1 mill. tunnor, så gör en prisstegring af 1 ort (80 öre) pr tunna inalles 200,000 specier, eller ungefär värdet för 50,000 t:r spanmål. Billigt spanmålspris är derföre en sak af vigt för detta land, som behöfver i tillförsel nåra en tunna spanmål för hvarje inbyggare. Kan man derföre vänta ett slut på kriget i Nordamerika, så är fruktan för att Europa nästa vinter skulle sakna sina hufvudtillförsel derifrån visserligen i någon mån minskad, men dock ej alldeles försvunnen. Nordstaterna hafva på senaste tiden förlorat mångas sympatier, och öfvertygelsen att unionen är ohållbar, har småningom blifvit så fast, att det har mindre intresse genom hvilka händelser kriget tager ett slut, än att det blir ett slut på den fruktan och de odeläggelser, som sålänge härjat der. Meteorologiska iakttagelser. I od 12242424. rr RA 2 I