Göteborgsposten – 28 juli 1862, sida 1

———— — n —— härigenom vunnits; i de avertissementer som äro bifogade den officiela katalogen öfver industriafdelningen, är på sidorna 50 och 51 en teckning af ett rikt åtta tum långt hveteax, alstradt efter fyra års användande af metoden, och producenten, mr Fred. F. Hallet i Brighton, erbjuder sig att lemna genealogisk hvete till ett pris af 2 guineas (c:a 38 rdr sv. rmt) pr bushel. De stora afdelningar, hvarest de engelska utställarne samlat sina bästa profver at dyrbara möbler, ofta inlagda med olika trädslag, af täcken, af välda ylleoch linnevaror, af tysiska och optiska instrumenter, at skräddare-, skomakareoch sadelmakarearbeten, at metallsaker, isynnerhet s. k. Sheffieldsvaror, at sotografier, musikaliska instrumenter, spetsar och broderier o. 8. v. innehålla ett outtömligt ämne till studium för de sakkunnige, men mångtalden öfverväldigar och man blir efter hand så trött eller så blaserad, att inga enskildheter inprägla sig i minnet, 1 afdeln. för glassaker förvänas man öfver den rikedom, som utmärker hvart och ett af borden, och det är säkert ingen öfverdrift, att flera utställare äro här representerade genom värden af 20 till 30,000 pund sterling. Glas är i sig ejelt en ganska dyr arukel i England, och det råder i afseende på finare sorter slpadt glas en lyx, hvarom man svårligen kan göra sig någon föreställning. Firman Dobson Pearce, som tyckes intaga första platsen i raden, har bland sina vaser och kannor oräkneliga will sådana priser som 50, 100 eller 150 pund; en kanna till begagnande vid rödt vin — det hör till engelsk sod, att allt vin hälles i kristallkaraffer, och rödvinet, som slutar måltiden, har oftast den finaste kannan — med inslipade teckningar efter Raphael, är såld för 250 pund sterl., och fastän den onekligen är ett sannt konstverk, kan man dock fråga sig sjelf, hvilket vin som kan vara värdt den äran att utskänkas af en kanna till 4,500 rdr sv. rmt. Englands industriela afdelningar räkna inalles nära 7,OO utställare, hvardera med en mängd utställningstöremål. Det stora kinesiska riket, som nu skulle börja komma tillsammans med oss europeer, är deremot endast representeradt af 25 utställare, och det är lutter engelsmän, det finns icke en enda kines ibland dem. Samlingen består derfore mest af kuriositeter, som bäst passa för ett etnografiskt museum, och gifver ingen föreställning om den kinesiska industrien. Något dylikt gäller om Japan, likväl i mindre grad. Det finnes dock här blott tio utställare, bland hvilka ingen japanes, men i ersäuning har en utställare, den engelske gesaudten i Yeddo, mr Rutherford Alcock, skickat en så fullständig samling, att man genom densamma verkligen lår en ötverblick af de vigtigaste industrigrenars utveckling i det så lange för Europa ullslutna riket, Asiens England, och då den japadesiska beskickningens medlemmar gå omkring bland dessa saker, hvilket de jemt göra, kan man med litet inbillningskralt lätt tänka sig försatt till en helt annan verld. Det märkligaste bland de japanesiska sakerna är, förutom dådana kuriositeter som ett tåg af menniskohår, de talrika profverna af papper, ej allenast ill sådant bruk, som vi känna, utan bearbetadt ull det mest olika slags saker, som likna läder, träd eller tyger mera än papper. Då mr Gladstone (Englands finansminister) föreslog pappersskattens upphäfvande, gjorde han en sagolik skildring at den utsträckta användning, papperet skulle få, huru man skulle åka i pappersvagnar, dricka ur pappersglas och gå med pappersparaplyer; detta antogs då för vild fantasi eller skämt, men i Japan är tanken realiserad. Förutom detta finnes här talrika profver af lakerade varor, några utförda N Morse otrssOR VER ALL 000