Göteborgsposten – 16 juli 1862, sida 1

? — —— — börd. Hvem han var, hvarifrån han kom och hvar ämnade sig förblef efter undersökningen en likt stor hemlighet som förut. — Jag är glad, sade lord Daymer då han och jag blefvo ensamma vid sjukbädden, jag är glad ändå att jag fått taga hand om den olycklige gentlemannen, på det han ej behöfver anlita församlingens bistånd. Spara således hvarken tid eller kostnad vid hans skötsel och ni kan ju, mr Keightly, våra god slå upp edra bopäålar här tills ni ej längre anser patientens tillstånd vara oroande. Betrakta huset såsom edert hem, och hvad helst som erfordras för den sjukes vård eller för er egen beqvämlighet, så var blott god och befall. Min betjening står till eder disposition. — Jag antager ers herrlighets anbud, svårade jag, och skall icke lemna honom, ätminstone ej förr än han återvunnit sitt medvetande. — Lady Daymer är något opasslig, fortsatte lorden, och denna olyckshändelse har myeket oroat henne, annars skulle hon sjelf ha infunnit sig här. I morgon hoppas hon kunna personligen skaffa sig battre underrättelser än dem omständigheterna nu medgifva. — Pulsen böjer sig visserligen, svarade jag, läggande mitt finger på fremlingens handled, men den är ännu så svag att man med stor svårighet kan märka den. Inom några få timmar kommer det till en kris och troligen faller han i yrsel,