Göteborgsposten – 14 juli 1862, sida 1

Folkskoleläraremötet i Göteborg. Den 10 Juli, eftermiddagen. (Forts. fr. föreg. n:0.) Hr C. A. Rydberg ansåg att småskolans nödvändighet såsom en förberedande skola tillräckligt syntes erkänd af de föregående talarne. Mot senaste tal. ville han specielt vända sig, för att vederlägga ett uttryck, som af denne blifvit fäldt i en nyligen utgifven broschyr, neml. att den af afl. grefve Tb. Rudenschöld upprättade skolan vid Lecko (i Otterstads förs.) ohjelpligen fallit. Så vore ingalunda förhållandet. Rudenschölds skolorganisering vore der, i stället för att vara fallen, nu starkare och säkrare genomförd än förut. Lektor Blomstrand fick nu ordet men då kyrkoh. Otterström enligt hans åsigt nyss blifvit på ett personligt sårande sätt angripen, och derföre hade oafvisliga anspråk på aw genast få uppträda till sitt försvar (hvartill han och redan anmält sig), begärde han att till en början få åt honom öfverlemna ordet. Kyrkoh. Otterström tillbakavisade de honom af hr Ryberg gjorda tillvitelser lika kraf. tigt och allvarligt som till formen hotsonit. Den ursprungliga R—d:ska solkskolan hade ohjelpligen fallit. En skolplan, byggd på antagandet att menniskor skola uppeffra sig för andras undervisning kan ej bestå. När Otterstads församling har 300 skolbarn och församlingen ej vill bygga någon ytterligare egentlig skola, är det klart att man måste taga sin tilltlygt till smäskolor. Den enda vinst man härvid gör, är penningebesparingen. Då lektor Blomstrand nu framträdde för att ånyo taga till ordet, förklarade ordföranden att, då detta en gång blifvit till kyrkoh. Otterström öfverlåtet, sådant icke kunde medgilvas. L:r B. fick också åtnöja sig med att ånyo antecknas i ordningen näst efter c:a 20 anmålda talare, Hr Zachrisson bad att de närvarande måtte uttrycka sin tacksamhet till kyrkoherde Otterström, sor det han så väl tolkat åsigter, hvilka säkerligen hystes utaf större delen af mötets medlemmar. (Från salens alla kanter hördes nu: Heder åt kyrkoherde Otterström !). Mag. MHeijerberg ansåg det bedröfligt, att personer, som intressera sig för folkskolan, skola komma i partistrider, Man bade dessutom under diskussionen alltför mycket fäst sig vid det i Fräågorna begagnade uttrycket den egentliga folkskolan, dragande deraf slutsatsen att de, som uppställt frägorna, hyllat åsigten, att denna del af folkskolan vore den enda egentliga. Benämningen valdes dock endast för att gifva ett bekant namn åt en bekant sak, ett namn som dessutom öfverensstämde med folkskolestadgan. Man skulle kanske lämpligare kunnat kalla den medelskolan. fven småskolan ooh den högre räknade talaren gemensamt med medel