Göteborgsposten – 11 juli 1862, sida 1

A — Skoll. Landn anmälde att han vid lägligt tillfälle önskade få föredraget en uppsats om skol-agan och huruvida densamma med skäl kan bortskaffas. Bordlades. Ordföranden erinrade visserligen att 13 st. talare redan på f. m. ytterligare anmält sig för behandling af 10:de frågan; men ansåg densamma tillsvidare böra hvila, på det diskussion kunde börja öfver programmets fråga n:o 1: ÅI hvad mån kan åskådningaundervisning i folkskolan införas? Bifolls. Lektor Blomstrand erhöll först ordet och sökte i ett etnografiskt-lingvistiskt föredrag visa att åskådningsundervisningen uppkommit från en mindre god källa, från det otympliga Tyskland. Der hade en sådan undervisning bhfvit en nödvändighet i anseende till de stora språkolikheterna, der den s. k. bättre ej förstår den ringare och tvärtom. Det vore ju orimligt, att en i högtyska förfaren skollärare skall kunna lära personer något som han sjelf ej förstode. Derföre behöfves en så stor materiel för åskådning. Ansåg metoden vara här i Sverige tillämplig endast i småbarnsskolor, der lärarinnan lämpligast med sådant kan fördrifva tiden för barnen. För den egentliga folkskolan är den ej af någon nytta; dess lärjungar hafva den bästa åskådning i naturen och hemmet. För åtskilliga läroämnen, såsom geografi, fysik etc., är naturligtvis en större undervisningsmateriel ej allenast nyttig, utan nödvändig; men detta är ej v. k. åskådningsundervisning. Af åskådningsandervisningsmaterielen vore dersöre att rekommendera endast det, som kan kallas skolmateriel; leksakerna vore alldeles öfverffödiga. Kantor Rosenberg ansåg frågan vara så uppställd, att man redan på förhand ansett att åskådningsundervisning bör införas i folkskolan, och att diskussionen nu endast gällde sättet huru och i hvad mån den kan införas; ansåg metoden nyttig: barnet måste hafva en bild, som för detsamma åskådliggör hvad det läser. Skoll. Johansson yttrade sig om sättet, att erhålla materiel för åskåd.-undervisningen. Ansåg att bilderböcker, särskildt afsedda för folkskolan, borde anskaffas; djurriket åskådliggjordes lättast genom figurer af metall; för geometriska undervisningen kunde de anskaffas at papp eller bleck; tör mineralriket vore lätt ati i naturen förse sig med undervisningamateriel. Skoll. Rode ansåg äfven att anskaffandet bör kunna gå särdeles lätt för sig. Myrorna bygga sig väldiga stackar genom gemensamt aträtvande. Arbeta derföore lararne hand i hand med eleverna att så omåningom samla och förvara hvad som för ändamålet kan vara tjenligt, skall snart nog hvarje skola hafva sitt skåp fyldt med åskådningsundervisningsmateriel. Mag. Mesjerberg påpekade att vid innanläsning måste ju nödvändigt åskådning brukas för barnet. Forordade begagnandet af planscher vid läsandet af bibliska historien (i likhet med dem, som förevisats å museum) samt af räknekuber. De senare äro nödvändiga, ty barnet bör ej allenast lära sig att räkna, utan äfven att beräkna. Vid den historiska undervisningen får minnet ett stöd om figurer finnas. Vid undervisningen i geografi är åskådningsundervisningen det förnämsta; vid stereometrien är den oundgänglig. Ansåg hr Rodes förslag till samlande at materiel godt; under en nitisk lärares ledning, synnerligast om han derjemte sysselsätter sig och barnen med slöjd, kan mycket samlas. Regeringen bör dock bidraga för ändamålet, och de 30,000 rdr som sör närvarande för folkskolan finnas att disponera, borde härtill användas, CAA FFFF——