Göteborgsposten – 3 juli 1862, sida 1

2 dagar beträffade, gå föräldrars och målsmäns önskningar till mötes, så vidt sig göra läte med afseende på det mål hvartill man strätvar, neml. folkets upplysning och förädling. Såsom bidragande orsaker till ordentlig skolgång framhöll kyrkoherde Sundler införandet 1 folkskolorna al elementarläroverkens bestämda inskrifningstider samt ordentliga flyttningar vid terminens slut, jemte flera andra ordningsreglor. Hr Rydberg förordade kursläsning, hvilken med fördel skulle begagnats i Meijerbergska skolan i Göteborg jemte flera andra skolor inom det distrikt öfver hvilket folkskoleinspektören Meijerberg har inseende. Skolläraren O. Svensson instammer med den föregående talaren rörande kursläsningen, som utgör en väsendtlig sida af den rätta vexelundervisningsmethoden; men uttalar i ett längre anförande, grundadt på egen erfarenhet, den ofvertygelse, att dessa kurser böra vara så små som möjligt, och förordar i sammanhang dermed fri flyttning, icke på bestämda tider, utan när helst barnen deraf göra sig förtjenta, hvilket allt han för sin vexelundervisningsskola funnit vara en stark sporre till jemn skolgång och flit, såväl i hemmet som 1 skolan. Kapten K. omfattar med värma hvad såväl kyrkoherden Sundler som hrr Rydberg och Svenson anfört, samt anhåller, för tidens vinnande, att diskussionen måtte öfvergå till frågan om Taktläsningen; och inleder detta ämne med ett langre föredrag, hvaruti han prisar taktpinnens stora förtjenster, såsom åstadkommande ordning, ögonblicklig lydnad, vakenhet, liflighet och, öfver hufvud taget, den bästa disciplin; så att icke ens en lugg på tre års tid behötts utdelas: barnen äro liksom salta i gevär. Nu sörmärktes hos talarne en stegrad liflighet i diskussionen. Pastor Hagstedt tror icke så mycket på taktpinnens, som mera på kapten K:s personliga inflytande. Skollärare Carlsson berömmer taktläsningen, men fruktar öfvergången från rentill välläsningen. Kapten Kylberg bevisar genom skollärare Lindholms intyg taktläsningens förträfflighet. Ekedal delar pastor Hagstedts åsigt, och likasom han anser hvarje method kunna göra nycta 1 en god lärares hand, finner han taktläsningen god, der läraren förstår att väl sköta densamma. Ljungblom instämmer deruti, men yrkar på den största forsigtighet vid taktläsningens begagnande. Kyrkoherden Sundler tillerkänner taktläsningen stort värde och anser den med fordel kunna användas, samt af alla examinerade lärare inhemtas på några dagar. 0. Svensson medgaf, att taktläsningen kan begagnas for stafning och den första renläsningen, men ansåg den alldeles oanvändbar för flytande renläsmng och än mer för välläsning. Men, alldenstund föregående dagens förevisning icke företett prof på bland skolstadgans minimikunskaper föreskrifven flytande innanläsning, tog talaren sig friheten fråga, i fall i Såtenäs skola en sådan innanläsningsöfning förekommit, på hvad sätt den då bedritvits? Härtill svarade kapten K. undvikande, att han igenfinner taktläsningens frukter vid all undervisning. Kyrkoherden Sundler hade funnit föregående dagens läsning så förträfflig, att ban önskade den vore sådan allestädes, och aflade nu ytterligare vittnesbörd i samma anda, med stöd af den erfarenhet han vunnit vid emottagande af nattvardsbarnen. Mötets sekreterare, som af nit för saken undervisat i Venersborgs handtverksskola, om