Göteborgsposten – 2 juli 1862, sida 2

Vid förberedande mötet sistledne fredag vore många personer tillstädes, och vid tillfället presiderade hr Aug. Blanche, som genast och äfven efter ifrigt gjorda uppmaningar undanbad sig att denna gång hedras med valmännens förtroende. Vi beklaga för vår del at sann öfvertygelse detta hr Blanches beslut, att redan draga sig ifrån den parlamentariska banan, hvars prydnad han, alla hans motståndares tal oaktadt, vid sista riksdagen ändå var. Med eldig och glänsande vältalighet, omutlig frihetsoch rättskänsla, samt sjelfständighet och oberoende, eger han egenskaper, hvilka alltid måste anses som hufvudegenskaper för en riksdagsman. Och i sanning, det kan väl behöfvas några af dessa poetiska naturer, såsom han bl. a. äfven kallar sig sjelf, tör att ge lif och hänförande intresse åt en parlamentarisk debatt, inom hvilken äfven den intressantaste sak i verlden kan bli ointressant genom alltför lång, torr och tråkig behandling. Emellertid vilja vi gerna antaga, att hr Blanche ändock till slut gifver med sig. Ett folkskolläraremöte mellan Warbergs folkskollärareföreving hölls d. 21 sistl. Juni i Warberg. Mötets hutvudsakliga beslut blef: att den Lindblomska katekesförklaringen vore olämplig och att en annan lärobok, uppställd i sammanhängande stycken, bör, så länge Lindbloms katekes ännu är i lag föreskrifven till begagnande, användas i jembredd med Luthers och Lindbloms; att den första undervisningen, om den ej kan meddelas i hemmen, bör ske i 8. k. småskolor, hvars lärare eller lärarinnor böra undergå pröfning, hvarefter barnen derifrån intagas i den fasta skolan; att den första undervisningen i geografi endast bör ske medelst åskådning; att maximum för den dagliga undervisningen i fasta skolan bör vara om sommaren 6 och om vintern 5 timmar. Derjemte beslöts att ingå till Hallands läns hushållningssällskap med anhållan om samverkan för trädgårdsodlingens befrämjande inom länet, dels genom att bereda folkskollärarne tillfälle att erhålla teoretisk och praktisk undervisning i tradgårdeskötsel och trädplantering, dels genom att på ett eller annat sätt förskaffa de folkskolor planteringsland, hvilka äro i saknad af dylika. Tionde allm. landtbruksmötet. Till församlings-och expositionslokalen, hvilken relativt till orten måste anses praktfull och storartad, har Wermlands hushållningssällskap anslagit ej mindre än 15,000 rdr. Lokalen beskrifves på följande sätt: Byggnaden är 200 fot lång och 50 fot bred, innehållande en stor expositionssal, som ä midten har ett utsprång eller en avantcorps, hvarest hufvudingångarne äro belägna, skyddade af en portik Midt emot hufvudingången sluter sig på baksidan en tillbyggnad 74 fot lång och 50 fot bred, utgörande en festeller diskussionssal. Båda salarne erhålla 12 fots breda gallerier, hvartill leda 4 större trappor. Emellan expositionssalens gallerier reser sig ett mittelskepp, rikt belyst såväl af sina egna fönsterrader, som af de tre gaflarnes stora fönsterpartier. — Fest salen rymmer omkring 1,200 personer; den större salen innehåller, galleriet inberäknadt, 16,770 qvadratfot. Estrad för ordförande och talare finnes, äfvensom verandor för servering af förfriskningar, kökseller serveringstält m. m. — Till utställning af sådana artiklar, hvilka kunna stå under bar himmel anordnas omkring det hela en stor gård, som kommer att ordnas i qvarter och gångar. Å densamma, symmetriskt förlagda, skola tvenne större iskällare uppföras till förvaring af vissa produkter. Stora byggnaden uppföres af korsvirke. Vid gärdens hufvudingång uppföras två små vakthus till bil jettförsäljning m. m. — Kortligen, det är ett industripalats som hedrar både Uushållningssällskapet och provinsen, för hvilken det städse kommer att förblifva icke blott en arkitektonisk prydnad, utan äfven ett nytt bevis på det industriela lif, som alltid försports inom detta för sin naturskönhet och — man kan äfven tillägga — för sin gammaldags gästfrihet lofordade landskap. Från Venersborg skrifves d. 30 Juni: Genom det under en längre tid varande ihärdiga regnandet i förening med en kallare temperatur än under denna årstid plägar förekomma, synes såväl vårsäden som gräset hämmadt i sin växt och företer nu icke den ymniga frodighet, som förebådades vid vårens början. Äfven träd och buskar förete jemväl mycken sjuklighet, i det löfven affalla, så att många stå bara liksom efter löffallningen om hösten. Landtmannen ser nu med bekymmer på det ihärdiga regnandet och på den gröda, som förut visat sig så lofvande, och hvaraf han är i ett verkligt behof, för att reparera sin ställning efter nästföregående årens mindre gynnsamma afkastningar. Riksdagsmannaval. För Mellansysslets domsaga i Wermland har f. riksdagsmannen Jonas Christoffersson i Klaxås med stor nlu