Göteborgsposten – 30 juni 1862, sida 1

io TREA AOLW— till hr Fornanders sköldfartyg; kanske den möjligen är ämnad för artilleriet — då måste detta få en förfärlig tillökning i sin förstörelse-kraft. Tänk er, m. h., här komma 40 man tågande helt oskyldigt, hvar och en bärande en kanonbit i fickan — ein, zwei, drei är kanonen hopsatt och serverar varma kartecher åt den olycklige fienden. Det är ju alldeles förskräckligt! Men posito, att en 40:del skulle af en eller annan orsak komma bort, ej fås reda på oaktadt noggranna letningar, huru skulle man då ställa till? De trettionio bitarne vore då af mycket obetydligt värde, alldeles som det tycks vara sörhållandet med uppfinningen i ein helhet. Otaliga rykten hafva under de sednaste dagarne varit i svang om här i Stockholm inträffade fall af sinnesförvirring hos personer tillhörandelde bättre klasserna, och olyckligtvis hafva ryktena denna gång talat sanning. På Conradsberg har tillväxten af forsta klassens patienter ökats i oroväckande grad. Jag kan ej vara så hjertlös att namngifva dessa olyckliga; det blir er troligen bekant på annan väg. Medan jag är på tal om sorgliga ämnen kan jag ej underlåta omtala en skarpskytts undergång genom roddarmadamers handaverkan. Ja, så lyder i korthet den sorgliga historien. Mera detaljeradt låter den så här: Emellan Skeppsholmen och Djurgården manövrerade en liten lång ångbåt med namnet Skarpskytten för samma pris som de goda roddarmadamernas båtar. Olyckan ville emellertid att Skarpskytten ej var — mirabile dietu — så qvick i vändningarne som roddarewadamerna eller rättare deras båtar — den var, för att fatta mig kort, allt för lång och långsam och måste sluta, ty madamernå ullvällade sig hela förtjensten. Hufvudfelet var naturligtvis att passagen var för kort. Jag har anfört detta emedan det är det första exemplet, mig veterligt, der handkraften kunnat t-ga ut sin rätt vis-å-vis ångkraften. Utan parentes skulle jag vilja tillägga, att denna båt ej tillhör Keillers snabbfotade söner och döttrar. Det är ondt om pikanta nyheter — jag har dock en, en men ett lejon. Ni vet, m. h., att ryssarne eller ryska kejsaren beslutat att bland sina nationalfester fira en enda — Pultava-festen. Efter den häftiga ovilja detta beslut genast uppväckte tystnade allt tal derom, då i dagarne frågan änyo dykt upp och en samling personer här satt sig i rörelse för att 1. 8 juli åstadkomma en Pultava-fest i Stockholm. Festen, som skulle bestå i tal och sång samt dekorering, instrumentalmusik m. m. är imnad att firas i manegen å kgl. Djurgården, orars salong rymmer 2, 000 personer. Entråpriset kommer att sättas så lågt, att nära nog hvem som helst kan deltaga i denna på sitt sätt politiska demonstration. Walfrid.