Göteborgsposten – 25 juni 1862, sida 1

Slottet East Lynne. ) Roman af Mrs Henry Wood. (öfver-. från engelskan.) Carlyle tog henne in i kammaren och meddelade henne ömt men försigtigt allt. Hon gråt ymnigt. — Du bedrager mig icke, Archibald? min fader är icke död? — Död! upprepade Carlyle med samma ton som han skulle ha antagit om rådmannen, för sitt nöjes skull behagat göra en lustresa i en luftbalong. Min älskade! Wilson tyckes ha riktigt injagat skräck i dig! Kläd dig nu så följas vi åt. Nu först ihågkom Barbara William. Besynnerlig: nog var hon den första som tänkte på honom, före både Isabel och Carlyle. Hon rusade åter ut i korridoren der barnet stod och skälfde. : — Han skulle kunna dö, mumlade hon och tog honom i sina armar! O! Wilson, hvad har du gjort? Hans natttröja är alldeles kall! Hon bar honom till sin egen säng, hur föga lämplig hon (Forts. fr. N:o 29—142,